Skärgårdsdelegationens projekt

Utredning av regionala särskilda drag hos kulturarvet i skärgårdsområdena

Skärgårdsdelegationen har påbörjat en utredning av regionala särskilda drag hos kulturarvet i skärgårdsområden. Utredningen gäller såväl det materiella som det immateriella kulturarvet. Dessutom beaktar utredningen till behövliga delar på ett allmänt plan de olika naturförhållanden som har inverkat på kulturarvet i skärgårdsområdena och skapat de förutsättningar för uppkomsten av en kultur och ett kulturarv som är typiska för en region.

Utredningen genomförs av Museiverket och blir klar före utgången av 2025.

Utredning av säsongsinvånares kostnadskonsekvenser för välfärdsområden

Skärgårdsdelegationen har påbörjat en utredning av säsongsinvånares kostnadskonsekvenser för välfärdsområden. Målet med utredningen är att utreda vilka tjänster inom välfärdsområdet säsongsinvånarna använder och vad det kostar för välfärdsområden att ordna dessa. I utredningen granskas också säsongsvariationen i produktionen av tjänster och merkostnader i anslutning till denna.

Utredningen blir klar sommaren 2025, och den genomförs av TK-Eval och Spatia.

Stugbarometern 2025

Skärgårdsdelegationen har utarbetat en stugbarometer för att utveckla säsongsboendet. Den första Stugbarometern publicerades 2003. Det är fråga om en uppföljande undersökning som är unik också internationellt sett. Barometern undersöker fritidsbostädernas läge och tillgänglighet, särdrag och underhåll samt användning (inklusive arbete) och förändringar i dem.

Nästa Stugbarometer publiceras sommaren 2025 och innehåller också en bedömning av stuglivets ekonomiska konsekvenser. Stugbarometern 2025 genomförs av Taloustutkimus.

Behavioristisk undersökning om faktorer som sporrar till att flytta till landsbygden eller skärgården

Statsrådets kanslis behavioristiska undersökning om faktorer som sporrar till att flytta till landsbygden eller skärgården (KETTU) tar fram information om faktorer som fått målgruppen att flytta till landsbygden eller skärgården, de befintliga incitamentens effektivitet och eventuella nya incitamentsförsök. Utredningen anknyter till följande skrivning i regeringsprogrammet: Möjligheterna att skapa incitament för att flytta till landsbygden och skärgården ska utredas.

Utredningen genomförs av Statsrådets kansli och blir klar våren 2025.

Skärgårdsprogrammet 2024–2027

Skärgårdsprogrammet innehåller strategiska utvecklingsmål för skärgårdsområden 2024–2027. Det är fråga om det sjunde skärgårdspolitiska programmet. Programmet fortsätter föregångarnas arbete med att utveckla skärgårdarna. Det sjunde skärgårdsprogrammet fokuserar allt mer på säkerhetsrelaterade frågor. Utvecklingsarbetet styrs av visionen om en skärgård i världsklass nu och i framtiden. Principen är en platssensitiv utvecklingsmetod, och programmet uppmuntrar till utarbetande av lokala skärgårdsprogram.

Läs mer om skärgårdsprogrammet:

Informationspaket om skärgården: Lägesbild av Finlands skärgårdsområden 2024

Informationspaketet om skärgården ger en heltäckande översikt över Finlands skärgårdsområden utifrån kvantitativa och kvalitativa data. Det ger en bred lägesbild av Finlands skärgårdsområden 2024.

Paketet innehåller information om de officiella skärgårdsområdenas invånare och befolkningsstruktur, trafikförbindelser, näringsgrenar, arbetsplatser, arbetskraft, infrastruktur (el-, IT-, vatten- och avloppsnät samt avfallshantering), tjänsternas tillgänglighet, skärgårdskultur, social samhörighet och delaktighet, övergripande säkerhet samt natur- och miljöobjekt.

Informationspaketet utarbetades på uppdrag av skärgårdsdelegationen (jord- och skogsbruksministeriet).

Ta del av informationspaket om skärgården:

Scenarier för Finlands skärgårdar 2045

I rapporten av Markku Sotarauta, professor i regionalvetenskap vid Tammerfors universitet, och forskare Nina Suvinen beskrivs den eventuella utvecklingen i skärgårdsområden med hjälp av fem scenarier.

De fem scenarierna är:

  • Skärgården som upplevelse
  • Skärgården som livsstil
  • Skärgården som trygghet
  • Skärgården som ödemark
  • En punktmässig skärgård

Syftet med scenarierna är att beskriva skärgårdsområdenas roll som en del av Finlands framtida regionutveckling och regional- och livskraftspolitik, samt skärgårdsområdenas särdrag i regionutvecklingen och utvecklandet av regionerna. I scenarierna beskrivs byggandet av utrymmet för fiktiva möjligheter genom platsbundenhet, ett tidsfönster och ledande aktörer. Scenarierna utesluter inte varandra och är inte absoluta.

Ta del av rapporten Scenarier för Finlands skärgårdar 2045:

Förbindelsefartygstrafikens avgifter och rutter

I utredningen av Ramboll Oy granskas skärgårdens nuvarande förbindelsefartygsrutter och eventuella ändringsbehov, kriterier för ruttplanering samt införandet och konsekvenserna av transportavgifter. Utredningarna ingår i en större utredningshelhet om förbindelsefartygstrafiken.

Utredningarna utarbetades på uppdrag av skärgårdsdelegationen (jord- och skogsbruksministeriet).

Ta del av utredningarna:

Turismundersökning i gästhamnarna

I en studie utförd av yrkeshögskolan Haaga-Helia utreddes resenärernas konsumtion i gästhamnar, de mest populära tjänsterna och gästhamnarnas sysselsättningseffekter. I studien utvecklades en analysmodell med vars hjälp man kan analysera alla gästhamnsbesökares penningbruk oberoende av besökets längd, övernattning eller transportmedel. Med hjälp av modellen kan man analysera vilken betydelse gästhamnar och lokala områden har för den regionala ekonomin, sysselsättningen och utvecklingsbehoven.

Ta del av projektets slutrapport:

Undersökningen är en fortsättning på den undersökning av båtlivets inkomst- och sysselsättningsrelaterade effekt (Veneilyn tulo- ja työllisyystutkimus) som gjordes 2021. Studien genomfördes på uppdrag av skärgårdsdelegationen.

Uppföljning av tjänsters tillgänglighet

Utvecklingsprojektet för uppföljning av tjänsters tillgänglighet (PALSA 2023–2024) gav ny information om tjänsters geografiska tillgänglighet i hela Finland, och fortlöpande uppföljning av tjänsters tillgänglighet planerades. Analyserna som beskriver situationen 2023 baserar sig på information om tjänsternas och befolkningens läge samt på trafikförbindelser för fotgängare, kollektivtrafik och personbilar. Resultaten analyserades med hjälp av olika regionindelningar.

Projektet fokuserade särskilt på kvaliteten på och tillgången till tjänsternas positionsdata – exakta data om tjänsternas läge som uppdateras med tiden är en förutsättning för analysen av tjänsternas geografiska tillgänglighet. De tjänster som valdes till analysen på basis av materialets tillgänglighet och workshopparna utgjordes av dagligvaruhandel, läroanstalter (grundskolor, gymnasier och yrkesskolor), hälsovård, apotek, bibliotek och motionsställen.

Projektet genomfördes av Finlands miljöcentral med finansiering från jord- och skogsbruksministeriet.

Ta del av projektets slutrapport:

Stuglivets koldioxidavtryck

I studien, som genomfördes av Finlands miljöcentral, analyserades för första gången stuglivets koldioxidavtryck i Finland. Dessutom utarbetades en räknare med vilken man kan beräkna hur stort koldioxidfotavtryck ens eget fritidsboende medför. Med en enkät utredde man också hur energi- och ekonomisituationen åren 2021–2023 påverkat fritidsboendet.

Studien finansierades av jord- och skogsbruksministeriet, miljöministeriet och Finlands miljöcentral och genomfördes tillsammans med skärgårdsdelegationen, Vapaa-ajan asukkaiden liitto och Egnahemsförbundet.

Ta del av projektets slutrapport och räknaren:

Bedömning av hur de kulturella och sociala rättigheterna genomförs för barn som bor i landsbygds- och skärgårdsområden vid förändringar i skolnätet och hur förändringarna påverkar regionernas livskraft 

Hela 55 procent av grundskolorna i Finland har lagts ned mellan 1990 och 2020. Trots indragningarna anses skolnäten i kommunerna i landsbygds- och skärgårdsområdena i allmänhet vara fungerande. Det finns dock behov av att utveckla tryggandet av barns och ungas intressen samt hörandet av dem och deras delaktighet i besluten. Förändringarna i skolnätet ökar också ofta utmaningarna för kommunernas livskraft. 

Läs rapporten (på finska):

Bedömningen genomfördes av Nationella centret för utbildningsutvärdering NCU på beställning av landsbygdspolitiska rådet (MANE), skärgårdsdelegationen (SANK) och barnombudsmannens byrå.

Bedömningspromemoria om behovet att uppdatera skärgårdslagen 

Lagen om främjande av skärgårdens utveckling utfärdades 1981. Största delen av skrivningarna i lagen har förblivit oförändrade i över 40 år. Skärgården som närmiljö och även den övriga lagstiftningen har förändrats under de senaste fyrtio åren. Skärgårdslagen behöver uppdateras i fråga om både lagens struktur och innehåll. 

En tjänstemannaarbetsgrupp tillsatt av jord- och skogsbruksministeriet har utarbetat en bedömningspromemoria om behovet att uppdatera skärgårdslagen. Syftet med bedömningspromemorian är att den ska utgöra en grund för uppdateringen av skärgårdslagen, som kan påbörjas tidigast under den regeringsperiod som inleds 2023.

Läs rapporten:

Finlands skärgårdsområden enligt statistiken 

Finlands skärgårdsområden är viktiga områden för boende, arbete och fritid. I skärgårdsområdena bor cirka sex procent av hela Finlands befolkning, dvs. 328 017 invånare. Under det senaste decenniet har befolkningstillväxt i skärgårdsområdena förekommit endast i inre skärgården, där också antalet sysselsatta har ökat. Befolkningsstrukturen i inre skärgården påminner om medelvärdet för hela Finland, medan det i mellanskärgården och yttre skärgården finns färre barn och fler personer över 65 år. 

I skärgårdsområdena finns 153 759 fritidsbostäder, vilket är cirka en tredjedel av fritidsbostäderna i hela landet. Cirka 448 300 säsongsboende tillbringar sin tid i skärgården. Cirka hälften av de fritidsboende i skärgården har ingen fast vägförbindelse eller skärgårdstrafikförbindelse till fastlandet. Skärgårdsområdenas kulturhistoria är riklig och en fjärdedel av de värdefulla landskapsområdena av riksintresse i hela landet finns i skärgården. Skärgårdsområdena har också stor betydelse för rekreationen. 

Läs rapporterna (på finska):

Rapporterna har utarbetats av konsultbyrån för regionutveckling MDI på uppdrag av jord- och skogsbruksministeriet och skärgårdsdelegationen.

Ekonomiska effekter och sysselsättningseffekter av båtlivet

Resultaten från undersökningen av båtlivets inkomst- och sysselsättningsrelaterade effekt visar att det ökade fritidsbåtslivet ger kommunerna turistinkomster på nästan 400 miljoner euro. Båtfolket sysselsatte direkt nästan 2 500 årsverken och indirekt totalt 3 800 årsverken.

Undersökningen gjordes av yrkeshögskolan Haaga-Helia på uppdrag av skärgårdsdelegationen. Båtbranschens Centralförbund Finnboat rf, Håll Skärgården Ren rf samt Segling och Båtsport i Finland rf har deltagit som experter i utarbetandet av undersökningen. Mer än 1 500 båtentusiaster vid kusten och på insjöarna svarade på undersökningen.

Läs undersökningens slutrapport (haaga-helia.fi, på finska).

Stugbarometern 2021

Enligt resultaten av stugbarometern 2021 har det genomsnittliga antalet dygn som tillbringas i en fritidsbostad ökat betydligt. I stugbarometern 2016 var antalet användningsdygn 79, medan antalet användningsdygn enligt det nyaste materialet är hela 103.

Användningen av fritidsbostäder antas öka mycket eller något i nästan 40 procent av fritidsbostäderna under de kommande tre åren. I stugbarometern 2016 var framtidsutsikterna för stuganvändningen måttligare.

Läs mer på skargardspolitiken.fi (på finska).

Utredning om framtidens skärgårdstrafik

Utredningen Framtidens skärgårdstrafik är ett utredningsarbete som startadets av skärgårdstrafikarbetsgruppen. Målet var att producera aktuell och framtidssonderande information om utveckling av skärgårdstrafiken med beaktande av bestämmelserna om materiel och trafikering, utveckling av dem samt kundernas och tjänsteproducenternas behov. I utredningsarbetet studerades också nya alternativa sätt att ordna framtidens skärgårdstrafik. Med skärgårdstrafik avses i detta utredningsarbete förbindelsefartygstrafik.

Utredningens delområden:

  • kundernas och tjänsteproducenternas behov
  • materiel och trafikering
  • de möjligheter att utveckla trafiken som digitaliseringen av trafiken ger
  • finansiering och administration av trafiken
  • skärgårdstrafiken 2.0 – vision för framtidens skärgårdstrafik

Läs rapporten:

Skärgårdsprogrammet 2020-2023

Skärgårdsprogrammet lyfter fram mål och föreslår teman för utveckling av skärgårdsområdena 2020-2023. Programmet är det sjätte skärgårdspolitiska programmet. Det fortsätter arbetet för en långsiktig och kunskapsbaserad utveckling av skärgården. Programmet utarbetades i samarbete med olika myndigheter och organisationer och skärgårdsborna fick också sin röst hörd: över 2 100 skärgårdsinvånare och personer som är intresserade av skärgårdsfrågor fick berätta om sina tankar och komma med synpunkter. Programmets bärande tema är visionen om ett gott liv i skärgården och tanken på att en livskraftig skärgård ger hela samhället välfärd.

Läs skärgårdsprogrammet:

Utredning om skärgårdskriterier

Utredningen om skärgårdskriterier bestod av två helheter: precisering av begreppet skärgård och utarbetande av kriterier som definierar skärgårdskommuner. Syftet med utredningen var att skapa ett jämlikt och transparent kriterium som inte lämnar så mycket rum för tolkning både i fråga om begreppet skärgård och i fråga om definitionen av en skärgårdskommun. Avsikten är att de nya kriterier som definierar skärgårdskommunerna bättre och utöver antalet skärgårdsbor ska beakta förhållandena i skärgården och förhållandenas konsekvenser för den kommunala ekonomin. Utöver antalet permanenta invånare i skärgården är målet också att beakta fritidsboendet, människornas multilokalitet.

Vid fastställandet av skärgårdsområden och skärgårdskommuner är avsikten att använda geografisk information och annat statistiskt material. Målet är att definiera Finlands alla skärgårdskommuner och kommuner med skärgårdsdelar och komma ur den nuvarande situationen där man med jämna mellanrum kommer med förslag till nya skärgårdskommuner och kommuner med skärgårdsdelar som ska tas med i förordningen.

Utredningsarbetet görs i nära samarbete med de nuvarande skärgårdskommunerna och kommunerna med skärgårdsdelar. Utredningen blev en del av arbetet med att skapa skärgårdsklassifiering och uppdatera skärgårdslagen 2021–2023.

Policyerna för skärgårds- och insjöområden i Europa

Målet med utredningen av policyerna för skärgårds- och insjöområden i Europa, som färdigställdes i november 2018, var att skapa en bild av antalet öar med fast bosättning och befolkning i Europa, hur skärgårds- och insjöområden har beaktats i regionalpolitiken samt analysera och jämföra resultaten med motsvarande uppgifter i Finland och ge utvecklingsrekommendationer för EU:s följande programperiod. Studien visar att Finland som ett av de största skärgårds- och insjöländerna i Europa har en europeiskt sett välutvecklad skärgårdspolicy som bygger på lag. 

Läs rapporten (på finska):

Utredningar under de senaste åren

  • Utvärdering av skärgårdspolitiken (Saaristopolitiikan arviointi) (2018): läs mer
  • Slutrapport från projektet Skärgårds- och insjöturismen – Goda turistprodukter (Saaristo- ja vesistömatkailun hyvät tuotteet): läs mer
  • Delningsekonomi – en möjlighet i skärgårds-, kust- och insjöområdena (Jakamistalous saaristo-, rannikko- ja vesistöalueiden mahdollisuutena) (2018): läs mer
  • Utredningen Unga vuxna som fritidsbor 2030: läs mer
  • Utredningen Finlands skärgårds- och insjöturism utvecklas till europeisk attraktionsfaktor (2017): läs mer
  • Stugbarometern (fi) 2016 PDF 2,5MB pdf 2,5MB: läs mer
  • Utredning av utvecklingen av fiskmarknadsevenemang (2016) PDF 2,8MB pdf 2,8MB: läs mer
  • Utredning av kriterierna för skärgårdsdel (2016) PDF 524kB pdf 524kB: läs mer
  • Utbud och efterfrågan på tomter och byggnadspolitiken i skärgård utan fast vägförbindelse, TEM rapporter, 19/2013: läs mer