Riksdagsvalet 2027

Skärgården är för Finland en nationell rikedom, men det är inte en självklarhet att den förblir livskraftig, bebodd och tillgänglig. Utvecklingen av skärgårds- och vattenområden förutsätter konsekventa beslut som säkerställer att vardagen fungerar och är trygg, stärker fast bosättning, stöder näringar och tillförsäkrar en hållbar grund för naturen, miljön och säkerheten. Fast bosättning i skärgården är också viktigt för den övergripande säkerheten och för försörjningsberedskapen. En livskraftig skärgård är en trygg skärgård.

1.   Skärgårdens tillgänglighet måste tryggas på land, till sjöss och på nätet

1.1.    En driftsäker trafik i skärgårds- och vattenområdena säkerställs året runt (förbindelsefartyg, landsvägsfärjor, privata vägfärjor, vägförbindelser)

Tillgänglighet är en grundläggande förutsättning för skärgårdens livskraft och fungerande trafikförbindelser är hörnstenen för fysisk tillgänglighet. Vardagen i skärgårds- och vattenområdena kräver fungerande färje- och förbindelsefartygstrafik och smidiga resekedjor.

Vårt förslag: De kommande åtgärderna får inte försvaga den driftsäkra året-runt-skärgårdstrafiken och till den anknytande resekedjor.

1.2.    Byggandet av broar främjas i enlighet med Trafikledsverkets investeringsprogram 2027—2034 och planeringsprogram 2026—2029

Genom att ersätta färjförbindelserna med broar skulle man avsevärt förbättra skärgårdsområdenas tillgänglighet och öka rörligheten och göra vardagen smidigare såväl för de fast bosatta, säsongsboende som för näringslivet. Att ersätta korta färjförbindelser med broar medför också besparingar för den offentliga ekonomin till följd av minskade drifts- och underhållskostnader.

Vårt förslag: I Trafikledsverkets investeringsprogram 2027—2034 ingår skrivelser om att ersätta färjan i Kivimo (Pargas) och färjan i Hätinvirta (Puumala) med en bro. I Trafikledsverkets planeringsprogram 2026—2029 ingår planer på att ersätta färjan i Mossala (Pargas) och Saverkeit (Pargas) och Skåldöfärjan (Raseborg) med en bro. Byggandet av broar ska främjas enligt programmen.

1.3.    Säkringstiderna för basstationer förlängs

Tillförlitliga telekommunikations- och telefonförbindelser är en säkerhetsfaktor. Tillgången till elektricitet och dess tillräcklighet under alla förhållanden för telekommunikations- och telefoninfrastrukturen
stärker tryggheten för skärgårdsborna, särskilt när hjälpen inte finns nära. I praktiken kan strömavbrott i skärgården pågå i flera timmar, till och med dygn. Särskilt myndighetsnätets verksamhet måste tryggas även i en situation där eldistributionen avbryts under en längre tid. I Finland är säkringstiden för myndighetsnätet i regel några timmar, medan till exempel i Sverige gäller sju dygns reservkraft för basstationerna.

Vårt förslag: Man utvecklar lösningar för att förlänga reservkraften för informations- och kommunikationsförbindelserna och förlänger myndighetsnätet säkringstid genom att ändra bestämmelserna och föreskrifterna som gäller dessa.

1.4.    Operatörernas skyldighet att tillhandahålla samhällsomfattande tjänster utvidgas till att gälla säsongsboende och samtidigt höjs telekommunikationsnätens minimihastighet

Syftet med skyldigheten att tillhandahålla samhällsomfattande tjänster är att garantera fungerande basservice inom kommunikation för alla konsumenter och företag. Om det inte finns något kommersiellt nät i området utser Traficom en operatör för samhällsomfattande tjänster för området. Operatören ska vid behov erbjuda telefon- och bredbandsanslutning för fasta bosättningar och företagskontor i området. Fritidsbostäder omfattas inte av samhällsomfattande tjänster. Boende på flera ställen och distansarbete i fritidsbostaden har emellertid blivit vanligare. Fritidsbostäderna används i genomsnitt 85 dygn, dvs. cirka tre månader om året. Boende på flera ställen berör särskilt skärgårdsområdena.

Utökandet av operatörernas skyldighet att tillhandahålla samhällsomfattande tjänster till fritidsbostäder skulle förutsätta byggande av driftsäkra telekommunikationsnät och därmed avsevärt stärka skärgårdens digitala tillgänglighet.

Vårt förslag: Skyldigheten att tillhandahålla samhällsomfattande tjänster för nätförbindelser ska utvidgas till att även gälla fritidsbostäder. Möjligheten att höja miniminivån för skyldigheten att tillhandahålla samhällsomfattande tjänster gällande näthastigheter utreds (förutsätter en omfattande teknisk-ekonomisk utredning). Samtidigt utreds möjligheten att ställa krav, förutom på nedladdningshastigheten för bredbandet för samhällsomfattande tjänster, även på sändningshastigheten.

Utan färjan skulle det inte finnas något liv här

Jag har haft en stuga på Puukonsaari och har vistats på ön sedan jag var liten. När ön fick en privat vägfärja fick jag chansen att arbeta som färjeförare. Vid sidan om började jag hålla sommarfår. 

Jag har gått i lantbruksskola, och så småningom blev fåren allt fler. Nu har jag cirka 130 får på vintern och fler på sommaren. Jag försörjer mig på att köra färjan och på fåren. 

Fåren arbetar samtidigt med att ta hand om landskapet på ön. På Puukonsaari har det en gång funnits jordbruk, och utan bete skulle de gamla åkrarna och öppna områdena så småningom växa igen och täckas av skog. 

Utan färjan vore det inte möjligt att bedriva jordbruk på ön. Färjan transporterar höbalar, arbetsmaskiner och allt annat som behövs på gården. Samtidigt betjänar färjan öns invånare, stugägare och företag. 

På vintern, när färjan inte går, finns det en isväg på cirka fyra kilometer. Öns invånare har många gånger hjälpt varandra med till exempel motorproblem och riskbedömningar på isvägen. Även stugägarna och andra besökare får hjälp när det behövs. 

Färjan har också ökat gemenskapen. På färjan träffar man andra som rör sig på ön och pratar med varandra. 

Utan färjan skulle det inte finnas jordbruk här på samma sätt – och förmodligen inga invånare heller. För mig har den möjliggjort både arbete och näringsverksamhet på ön. 

Fåren håller de gamla åkrarna öppna, människorna håller ön bebodd.

-Skärgårdsbo, Puukonsaari

2.    De frivilliga aktörernas och lokalsamhällenas resurser och kunnande måste säkerställas som en del av säkerheten i vardagen i skärgården

2.1.    Den lokala beredskapen och samhällenas roll i den övergripande säkerheten stärks

Avtalsbrandkårerna är en central och avgörande del av räddningssystemet i skärgården. Utan avtalsbrandkårer skulle räddningsväsendets insatstider och täckning försämras avsevärt. Avtalsbrandkårerna, i synnerhet de frivilliga brandkårerna, tryggar tillgängligheten till räddningstjänsterna på ett kostnadseffektivt sätt, stärker och utnyttjar den lokala gemenskapen och producerar snabba insatser baserade på lokalkännedom.

Vårt förslag: Avtalsbrandkårernas verksamhetsförutsättningar och utvecklingen av verksamheten i skärgårdsområdena ska tryggas. Staten ska erbjuda välfärdsområdena tillräcklig finansiering för produktion av räddningstjänster och utveckling av verksamheten.

2.2.    Resurserna för beredskap inför miljörisker i vattenområden, såsom olje- och kemikalieolyckor, tryggas

Risken för olje- och kemikalieskador har ökat särskilt på Finska viken i och med den säkerhetspolitiska situationen. En oljeolycka skulle vara en miljökatastrof för Östersjön och skärgårdsområdena. Risken för olje- och kemikalieskador berör inte bara havsområden, utan oljeskador är också ett allvarligt miljöhot i sjöområden. I sjöar gör den långsamma vattenomsättningen, de grunda stränderna och den rikliga vegetationen att oljan sprids snabbt och att bekämpningen är svår.

Vårt förslag: Tillräckliga resurser för bekämpning av olje- och kemikalieskador anvisas och lokalsamhällenas betydelse för bekämpningen av olje- och kemikalieskador tillkännages.

När det började ryka på andra sidan viken

En vacker sommardag satt jag och frun i båten i en naturhamn nära Pargas. En sjömil bort såg vi att det rykte. Först tänkte vi att någon hade tänt bastun, men efter en stund rök det fortfarande och röken rörde sig konstigt, längs med marken.

Vi bestämde oss för att ta jollen och åka över för att se att allt var okej. Vi borde väl egentligen ha tagit med åtminstone skor och en hink.

När vi kom fram såg vi att det brann ordentligt i undervegetationen vid en stugstrand. Vi steg i land vid bryggan, hojtade och ropade, men ingen dök upp. Elden rörde sig mot stugan, som såg ut att vara ganska nybyggd.

Allt var låst och de enda redskap vi hittade var ett par IKEA-kassar som låg vid bryggan. De fick duga.

Vi hoppade omkring barfota mellan stranden och branden med vatten i plastkassarna och lyckades begränsa elden. 

Jag använde 112-appen för att kontakta nödcentralen i hopp om att den skulle överföra våra koordinater, men det fungerade inte. Jag fick använda en annan app för att få fram positionen och ringde sedan igen.

Efter en god stund kom FBK båt och tog över släckningen. Utan dem hade det kanske till slut gått illa för sommarstugan.

Vi råkade vara i närheten och kunde hålla elden tillbaka. Men i skärgården kan hjälpen vara långt borta, och då behövs både människor som reagerar när något händer och en lokal räddningsberedskap som faktiskt kan ta sig fram.

-Skärgårdsbo, Pargas

3.    Tjänsterna tryggas i skärgården — nära, mobilt och digitalt

3.1.    Lokala skolors verksamhet tryggas och undervisning ordnas med hjälp av distansförbindelser

Utgångspunkten för ordnandet av grundläggande utbildning är principen om en lokal skola, enligt vilken varje läropliktigt barn har rätt till undervisning som ordnas så nära som möjligt. Små byskolor ses som värdefulla, trygga och gemenskapliga miljöer för tillväxt och lärande.

Med hjälp av undervisning som utnyttjar distansförbindelser kan man komplettera närundervisningen och variera undervisningsutbudet i olika läroämnen. Undervisning som utnyttjar distansförbindelser kan förbättra tillgängligheten till undervisning och trygga jämställdheten i undervisningen i glest befolkade områden, till exempel i skärgården. Undervisning som utnyttjar distansförbindelser lämpar sig särskilt för en skärgård, där avstånden är långa.

Vårt förslag: Lokala skolors verksamhet ska tryggas genom att man främjar samarbetet mellan kommunerna och mångsidiga möjligheter att använda byggnader samt genom att genomföra och införa på prov undervisning som utnyttjar distansförbindelser i skärgårdsområdena.  

3.2.    Skärgårdsförhållanden beaktas i finansieringen av räddningsväsendet i välfärdsområdena och säsongsboende i finansieringen av social- och hälsovårdstjänster samt räddningsväsendets tjänster inom välfärdsområdena

I nuläget beaktas skärgårdsförhållandena i finansieringen av välfärdsområdena, eftersom skärgårdsförhållandena påverkar ordnandet av social- och hälsovårdstjänster genom att medföra tilläggskostnader för välfärdsområdena. Däremot beaktas inte skärgården i finansieringen av räddningsväsendet, även om skärgården orsakar likväl kostnader för räddningsväsendet, bland annat på grund av den specialutrustning som är nödvändig i skärgårdsförhållanden.

Den finansiering som välfärdsområdena får utifrån skärgårdsförhållandena baserar sig för närvarande på den fasta skärgårdsbosättningen inom välfärdsområdet. Kostnadseffekter som orsakas av säsongsboende beaktas inte som en faktor för fastställande av finansieringen. Särskilt i skärgårdsområden varierar befolkningsmängden kraftigt beroende på årstid och veckodagar och påverkar därmed behovet av tjänster.

Vårt förslag: Lagändringar genomförs som gör det möjligt att beakta skärgårdsförhållandena i finansieringen av räddningsväsendet och beakta säsongsboende som en faktor för att fastställa finansieringen av välfärdsområdena.

3.3.    Ett skärgårdstillägg säkerställs som en del av statsandelarna för kommunernas grundläggande tjänster och ett för skärgårdsförhållandena beskrivande kriterium som en del av finansieringen av välfärdsområdena, och dessutom slutförs reformen av lagen om främjande av skärgårdens utveckling som en del av reformen av statsandelssystemet

Eftersom skärgårdsförhållandena och vattenområdena är splittrade orsakar det extra kostnader när det gäller att ordna och upprätthålla tjänster för kommuner och välfärdsområden. Skärgårdstillägget är ett viktigt stöd för kommuner och välfärdsområdena. Med hjälp av skärgårdstillägget kan man trygga tillgången till tjänster i skärgårds- och vattenområdena och göra det möjligt att utveckla mobila och digitala tjänstelösningar som stöder dessa.

Bestämmelserna om skärgårdskommuner i lagen om främjande av skärgårdens utveckling behöver revideras, eftersom det för närvarande inte finns några tydliga kriterier som beskriver skärgårdsförhållandena. Ändringarna i paragrafen som gäller skärgårdskommuner ska göras i samband med en totalreform av statsandelssystemet, eftersom ändringarna i paragrafen inte kan beaktas i kommunernas statsandelar utan en totalreform av statsandelssystemet.

Vårt förslag: Skärgårdstillägget ska kvarstå som en del av finansieringen av kommunerna och välfärdsområdena. Reformen av lagen om främjande av skärgårdens utveckling ska slutföras under nästa regeringsperiod som en del av reformen av statsandelssystemet.

När vallokalen kommer med svävare

Att ordna förhandsröstning är en självklar kommunal uppgift. Men i skärgården kan själva vägen till väljaren se annorlunda ut. 

På Kimitoön har kommunen under vårvintern ordnat förhandsröstning ute på öarna med svävare. När isläget gör vanliga båtförbindelser omöjliga eller osäkra måste kommunen hitta andra lösningar för att också de som bor ute i skärgården ska kunna använda sin rösträtt.

Det kostar mer än att öppna en vallokal på fastlandet. Men demokratin ska fungera också där vägen till väljaren går över is och vatten. Det är ett konkret exempel på varför skärgårdsförhållandena behöver synas i kommunernas finansiering.

-Kimitoöns kommun

4.    Synlig i statistiken, starkare i beslutsfattandet — multilokalitet måste erkännas

4.1.    Statistikföring av multilokalitet utvecklas och införs som en del av beslutsfattandet

Statistik som baserar sig på befolkningens fasta bostad berättar inte hela sanningen om antalet personer som vistas i skärgården. Antalet personer som vistas i områdena varierar kraftigt beroende på årstid och veckodagar. Särskilt på sommaren och veckosluten vistas det i verkligheten betydligt fler människor i skärgården än vad statistiken för den fasta befolkningen visar.

Multilokalitet statistikförs för tillfället inte officiellt och beaktas därmed inte tillräckligt i samband med beslutsfattande. Med hjälp av statistik kan man beakta multilokalitet som en del av beslutsfattandet och grunda besluten på verkliga befolkningsmängder, till exempel vid bedömning av behovet av tjänster.

Vårt förslag: Statistik över multilokalitet ska utvecklas och tas i bruk som en del av beslutsfattandet.

4.2.    Platsoberoende arbete främjas för att stärka livskraften i skärgårdsområdena

Främjande av platsoberoende arbete är viktigt för att stärka livskraften i skärgårdsområdena. Platsoberoende rekrytering gör det möjligt att kombinera arbete och boende i skärgården. Människor kan arbeta och vara hemma på flera olika platser, men samhällets strukturer stöder ännu inte tillräckligt bra en multilokal livsstil.

Vårt förslag: Staten och ämbetsverken ska möjliggöra platsoberoende arbete.

I statistiken är Pyhämaa mitt hem först nu

Jag har tillbringat somrar, andra lov och veckoslut i Pyhämaa med mina föräldrar sedan 1970-talet. I mopedåldern var det särskilt viktigt att få komma hit. Mamma ville inte ha någon moped till Åbo, och eftersom jag var väldigt intresserad av mopeder ville jag till Pyhämaa för att köra.

Genom mopederna lärde jag känna andra i samma ålder. Jag har alltid varit utåtriktad så det var lätt att hitta kompisar. Det var egentligen så det började: Pyhämaa blev en plats där jag inte bara tillbringade somrarna, utan där jag hörde hemma. 

Under årens lopp har jag varit med i idrottsföreningar, turismföreningar och jaktsällskap. Särskilt jakten har blivit en viktig del av Pyhämaa för mig. Här har det varit lätt att komma in i samhället – jag tycker det är mycket lättare än i staden.

Och det har alltid funnits mycket att göra. Som barn gick jag simskola i det iskalla havet, och mina döttrar har senare gått i samma simskola vid byns strand. Här finns en frivillig brandkår, spånbana och skidspår, frisbeegolf och sommarteater. Sommarteaterns kaféturer drivs också av olika föreningar. Många saker visar att människor inte bara kommer hit på besök, utan deltar och gör saker tillsammans. 

På grund av arbetet har jag bott på annat håll, men jag har alltid sett Pyhämaa som mitt hem. Även om jag inte har varit folkbokförd här har jag varit med i föreningar, vistats här och varit en del av det här samhället. 

Mina barn har fått samma band till den här platsen. Vi jagar tillsammans, och på så sätt ser jag hur relationen till Pyhämaa går vidare till nästa generation. Jag är nu 58 år och småbarnsåren är över. För första gången i mitt liv är jag också folkbokförd i Pyhämaa. Så äntligen har den plats som jag har betraktat som mitt hem nästan hela livet angetts som min fasta bostadsort. 

I statistiken blev jag Pyhämaabo först nu. Själv har jag varit det i över femtio år.

-Skärgårdsbo, Pyhämaa