Under skärgårdsseminariet diskuterades säkerheten i vid bemärkelse

Skärgårdsdelegationen (SANK) , Skärgårdsseminariet

Det nationella skärgårdsseminariet ordnades i år i Malax i Österbotten. Temat för seminariet var övergripande säkerhet, med vilket avses både den inre och den yttre säkerheten.

Skärgårdsseminariet öppnades av riksdagsledamot Mikko Ollikainen, ordförande för skärgårdsdelegationen, Mats Brandt, landskapsdirektör för Österbotten, och Jenny Malmsten, kommundirektör för Malax. Seminariet leddes av Hippi Hovi.

”Temperaturen i Östersjön stiger både bildligt och bokstavligt”

Joakim Paasikivi, geopolitisk rådgivare från Mannheimer Swartling, berättade under skärgårdsseminariet om säkerhetsläget särskilt i Östersjöområdet. Paasikivi konstaterade att den strategiska bilden av området har förändrats avsevärt i och med Finlands och Sveriges medlemskap i Nato. Östersjöländerna måste genom samarbete och gemensamma övningar ta ett stadigt grepp om säkerheten. Paasikivi betonade betydelsen av att hela samhället deltar i säkerhetsarbetet. Han lyfte också fram att en eventuell fast vägförbindelse över Kvarken skulle ha såväl industriella, militära som kulturella effekter.

Kommodor Marko Tuominen, kommendör för Västra Finlands sjöbevakningssektion, gav åhörarna en bild av säkerheten till havs ur Gränsbevakningsväsendets synvinkel. Östersjön är ett livligt trafikerat havsområde och olika utmaningar, t.ex. skuggflottor och kringgående av sanktioner, påverkar sjöbevakningssektionens uppgiftsbild. Sjöbevakningssektionen ansvarar också för bekämpningen av miljöskador på öppet hav och är förberedd på att bekämpa miljöskador i Bottniska viken. Tuominen konstaterade att sjöbevakningssektionen dagligen arbetar för skärgårdsbornas bästa.

Simon Källman, kommendör för Vasa kustjägarbataljon, Nylands brigad, berättade att man ökat det regionala och militära samarbetet för att göra närvaro i Östersjön möjlig. Sabotage riktat mot infrastrukturen påverkar snabbt säkerheten i Östersjön. Därför måste man ständigt hålla ett öga på skärgården. Genom att öva i skärgården säkerställer man nödvändig kompetens för att agera i olika miljöer. Samarbetet med lokala aktörer är viktigt.

Specialforskare Tommi Ålander från TK-Eval redogjorde under seminariet för säsongsinvånarnas kostnadseffekter för välfärdsområdena. Enligt en utredning förekommer det säsongsvariationer i välfärdsområdenas räddningsuppgifter som är kopplade till mängden säsongsbebyggelse. Uppgifterna ökar särskilt under sommarsäsongen. I Södra Savolax och Egentliga Finland kan man observera tydliga säsongsvariationer i användningen av hälso- och sjukvårdstjänster. I Österbotten är säsongvariationen liten och i Norra Österbotten uträttar personer från andra områden ofta ärenden vid välfärdsområdet även under vintersäsongen.

Kommentarinlägg hördes från Österbottens och Södra Savolax välfärdsområden. Pia-Maria Sjöström, sektordirektör för Österbottens välfärdsområde, betonade skärgårdens betydelse för välbefinnandet, men lyfte också fram utmaningar ur välfärdsområdenas synvinkel. Uppgifterna i skärgården är delvis krävande och kräver specialutrustning, till exempel båtar. Också tiden när isen varken bär eller brister är problematisk. Riskhanteringschef Jani Jämsä från Södra Savolax välfärdsområde konstaterade att säsongvariationen och sjölandet i Södra Savolax innebär betydligt ökat servicebehov och ökade kostnader för nästan alla funktioner. Avstånden är långa och välfärdsområdet är förberett att agera över allt och under alla årstider i området som är splittrat av sjöar.

Projektchef Ritva Pihlaja från Finlands Byar rf berättade om projektet Byareserven och om hur det lokala samhället kan förbättra beredskapen och kriståligheten. I byarna förbereder man sig på många olika situationer, från normala förhållanden och en säker vardag till undantagsförhållanden. Målet med projektet Byareserven är att skapa en tydligare helhetsbild av säkerheten i byarna och byarnas plats i den övergripande säkerhetskedjan. Enligt Pihlaja skapar den lokala sociala medborgarverksamheten en grund för den övergripande säkerheten och resiliensen.

Marianne Selkäinaho, ledande sakkunnig från jord- och skogsbruksministeriet, berättade om EU:s landsbygdsfinansierings betydelse som främjare av säkerheten och de möjligheter som finansieringen innebär. Med EU:s landsbygdsfinansiering stärks försörjningsberedskapen och säkerheten genom att man stöder den inhemska matproduktionen, samhällets viktiga grundstrukturer, såsom bredband och vattentjänster, samt samhällenas krisberedskap. Selkäinaho konstaterade att bebodd landsbygd och skärgård i många avseenden är viktiga med tanke på säkerheten.

Under seminariets andra dag ordnades ett guidat besök i Kvarkens skärgård, Finlands enda naturarvsobjekt på Unescos världsarvslista. I Svedjehamn fick deltagarna bekanta sig med det nyligen öppnade Björkö båtmuseum och med landhöjningslandskapet från utsiktstornet Saltkaret. Den andra dagen fick deltagarna också höra fiskerirådet Kari Ranta-ahos anförande om fiskets betydelse för försörjningsberedskapen och Trafikledsverkets sakkunniga Aimo Huhdanmäkis anförande om Trafikledsverkets färska förutredning om en fast förbindelse över Kvarken.

Under seminariet offentliggjordes också platsen för nästa års seminarium: vi ses på skärgårdsseminariet i Nyslott 2–3.6.2026!

Seminariet arrangerades av skärgårdsdelegationen, Österbottens förbund och Malax kommun. Ett varmt tack till alla artister och deltagare!

Skärgårdsseminariets presentationer 2025: