Landsbygds- och skärgårdsakademier, varför är det en bra idé?

Vad menar vi med skärgårds- och landsbygdsakademier? En viktig del av nätverkets verksamhet är att dra slutsatser om hur strukturen på en sådan akademi bör se ut, men det finns en del premisser som varit klara ända från början. Akademin bör bestå av olika typer av aktörer som bidrar till en pedagogisk helhet riktad till barn och unga i åldrar från dagis till gymnasium. Aktörerna utgör en resursbank som lärare och pedagoger kan använda i sin undervisning. Skolor och dess personal är i en nyckelposition, men kan samtidigt inte själva stå för alla de resurser och kompetenser som krävs. Kommunen kan tilldela arbetsresurser och stå för expertis, föreningar kan erbjuda lokal kunskap, frivilligarbete och material, olika kunskapsorganisationer (statliga myndigheter, högskolor osv.) kan stå för expertis, lokala företag kan bidra med en mångfald av resurstyper.

Biosfärområdets tyngdpunkt på natur och biologi behöver inte vara intressant för skärgårds- och landsbygdsakademier annanstans. I landsbygdsområden är det ofta samspelet mellan den lokala kulturen och naturens karaktär som formar platsens identitet. Den dominerande expertisen omfattar därför antagligen den lokala kulturen snarare än biologiska aspekter. Skärgårds- eller landsbygdsakademier behöver på så sätt vara platsbaserade: deras karaktär bör därför relativt fritt få utformas av nätverket av aktörer på varje plats.

De här olika typerna av organisationer och samfund fungerar enligt olika logik och rationell grund, vilket påverkar deras motivation att delta och ställer krav på hur samarbetet bör organiseras. En viktig del av SALT-nätverkets arbete är därför att dra slutsatser om hur organiseringen bör utformas för att samspelet mellan olika aktörer ska fungera, och inte minst deras benägenhet att delta. Här finns en bredd av forskning att stöda sig på, till exempel innovationsforskningen, som analyserar samspelet mellan olika typer av aktörer när nya idéer utvecklas, eller organisationsforskningen, som undersöker hur organisationer lär sig att hantera nya typer av metoder och samarbeten.

En nyckelfaktor är noden i nätverket. I Biosfärakademin innehar Biosfärområdet den här rollen, vars verksamhet till stor del finansieras av stiftelser. En tankegång som kontemplerats i SALT-nätverket är att en kunskapsinstitution, som till exempel en fortbildningscentral, kunde vara en sådan nod genom att stå för till exempel fortbildningskurser. En annan lösning kunde vara att flera organisationer, till exempel ett antal kommuner och föreningar, gemensamt upprätthåller en knutpunkt för nätverket.

Utmaningarna till trots, varför är landsbygds- och skärgårdsakademier en bra idé? Tanken med dylika akademier är att landsbygdskommuner ska få verktyg att främja barn och ungas hembygdskänsla, samtidigt som platserna också utvecklar sin identitet. En stark hembygdskänsla är ett viktigt bidrag till den personliga identiteten. Tidigare forskning har visat att barn och ungas välmående främjas och de utvecklas till trygga och kapabla individer. Samtidigt växer deras benägenhet att ställa upp och verka för den egna bygdens utveckling, samt även viljan att återvända till uppväxtorten efter vistelse annanstans, till exempel genomförd utbildning. Att stärka hembygdskänslan är på så sätt till fördel för individen, för det lokala samhället, samt för kommuner och andra myndigheter som inte minst gynnas ekonomiskt av aktiva och välmående lokala samhällen.

Kenneth Nordberg
Forskardoktor
Regionalvetenskap, Åbo Akademi