Projekt
Utredning om vardagssäkerheten i skärgårds- och insjöområdena
Skärgårdsdelegationen har inlett en utredning om vardagssäkerheten i skärgårds- och insjöområdena. Utredningen består av fem deluppgifter: 1) om avtalsbrandkårernas roll och betydelse i skärgården, 2) en kartläggning av räddningsutrustningen i skärgården, 3) utnyttjandet av reservströmkällor för att förbättra driftsäkerheten hos basstationer i mobilnätet i skärgårdsområdena, 4) användningen av byradionätverk i kommunikationen mellan medborgare och myndigheter, samt 5) en lägesbild av arbetsfördelning, samarbete och utvecklingsbehov i skärgårds- och vattenområden vid störningssituationer.
Utredningen genomförs av Östra Finlands universitet (Spatia) och publiceras hösten 2026.
Regionala särdrag hos skärgårdens kulturarv : Riksomfattande kulturarvsdata i fem utredningsområden
Syftet med denna utredning är att ge en helhetsbild av kulturarvet i Finlands skärgårdsområden och lyfta fram regionala särdrag och karaktäristiska drag. Utredningen baserar sig på det kulturarv som identifierats och skyddats på riksnivå. Arkeologiska fyndplatser och byggnadsarv, men även landskap, vårdbiotoper och även andra kulturarv spelar i tillämpliga delar en viktig roll.
Utredningen genomfördes av Museiverket på uppdrag av skärgårdsdelegationen.
Läs mer:
Utredning av säsongsinvånares kostnadskonsekvenser för välfärdsområden
I denna utredning granskas säsongsbosättningen enligt välfärdsområde på basis av antalet fritidsbostäder och säsongsinvånare. Dessutom analyseras säsongsinvånarnas effekt på användningen av räddningstjänster och social- och hälsovårdstjänster samt hur kostnaderna för dessa påverkas. Granskningen åskådliggörs med exempelfall som beskriver hur beredskapen inom räddningsväsendet och primärvården upprätthålls.
Utredningen genomfördes av TK-Eval och Spatia på uppdrag av skärgårdsdelegationen.
Läs mer:
Stugbarometern 2025
Skärgårdsdelegationen har utarbetat en stugbarometer för att utveckla säsongsboendet. Den första Stugbarometern publicerades 2003. Det är fråga om en uppföljande undersökning som är unik också internationellt sett. Barometern undersöker fritidsbostädernas läge och tillgänglighet, särdrag och underhåll samt användning (inklusive arbete) och förändringar i dem.
Stugbarometern 2025 genomfördes av Taloustutkimus på uppdrag av skärgårdsdelegationen.
Läs mer:
Behavioristisk undersökning om faktorer som sporrar till att flytta till landsbygden eller skärgården
Statsrådets kanslis Kettu-team för beteendevetenskaplig framsyn och kunskap i framtidens förvaltning har undersökt landsbygdens och skärgårdens livskraft och människors vilja att flytta till dessa områden. Enligt utredningen påverkas flyttbeslut mer av upplevelsen av möjligheten till ett gott liv än av direkta ekonomiska incitament. Utredningen anknyter till följande skrivning i regeringsprogrammet: Möjligheterna att skapa incitament för att flytta till landsbygden och skärgården ska utredas.
Utredningen genomfördes av statsrådets kansli på uppdrag av jord- och skogsbruksministeriet.
Läs mer:
Skärgårdsbornas nätverket
Skärgårdsdelegationen finansierar skärgårdsnätverket 2024–2027. Målet för nätverket är att stärka dialogen mellan delegationen och skärgårdsborna.
Nätverkets uppgifter:
- Nätverket fullgör de uppgifter som statsrådet har fastställt för skärgårdsdelegationen.
- Nätverket genomför målen enligt det nationella skärgårdsprogrammet och deltar i implementeringen av programmet. Nätverket har en central uppgift i att ge landskap, kommuner och andra lokala aktörer stöd i att utarbeta lokala skärgårdsprogram.
- Nätverket bidrar till att göra bobarhetsanalyser enligt konceptet Habitability i olika skärgårdsområden och deltar aktivt i utdelningen av analysresultat
- Nätverket delar idéer, god praxis och söker efter lösningar på utmaningar i områden som präglas av skärgård och vattendrag
- Nätverket kommer med politiska rekommendationer som stöder beslutsfattandet
- Nätverket möjliggör samarbete med skärgårdsnätverk och -aktörer i andra länder
- Nätverket bedriver platssensitiv utveckling. Med platssensitivitet avses lyhördhet för skärgårdarnas olika drag och skräddarsydda utvecklingsåtgärder.
- Nätverket förenar skärgårdsbor från både havs- och insjöområden och verkar på de inhemska språken.
Suomen Saaret ry – Finlands Öar rf (FÖSS) ansvarar för nätverkets verksamhet. Ytterligare information om nätverkets verksamhet finns på FÖSS webbplats. På webbplatsen kan man också bli medlem i nätverket.
Skärgårdsprogrammet 2024–2027
Skärgårdsprogrammet innehåller strategiska utvecklingsmål för skärgårdsområden 2024–2027. Det är fråga om det sjunde skärgårdspolitiska programmet. Programmet fortsätter föregångarnas arbete med att utveckla skärgårdarna. Det sjunde skärgårdsprogrammet fokuserar allt mer på säkerhetsrelaterade frågor. Utvecklingsarbetet styrs av visionen om en skärgård i världsklass nu och i framtiden. Principen är en platssensitiv utvecklingsmetod, och programmet uppmuntrar till utarbetande av lokala skärgårdsprogram.
Läs mer om skärgårdsprogrammet:
Informationspaket om skärgården: Lägesbild av Finlands skärgårdsområden 2024
Informationspaketet om skärgården ger en heltäckande översikt över Finlands skärgårdsområden utifrån kvantitativa och kvalitativa data. Det ger en bred lägesbild av Finlands skärgårdsområden 2024.
Paketet innehåller information om de officiella skärgårdsområdenas invånare och befolkningsstruktur, trafikförbindelser, näringsgrenar, arbetsplatser, arbetskraft, infrastruktur (el-, IT-, vatten- och avloppsnät samt avfallshantering), tjänsternas tillgänglighet, skärgårdskultur, social samhörighet och delaktighet, övergripande säkerhet samt natur- och miljöobjekt.
Informationspaketet utarbetades på uppdrag av skärgårdsdelegationen (jord- och skogsbruksministeriet).
Ta del av informationspaket om skärgården:
Scenarier för Finlands skärgårdar 2045
I rapporten av Markku Sotarauta, professor i regionalvetenskap vid Tammerfors universitet, och forskare Nina Suvinen beskrivs den eventuella utvecklingen i skärgårdsområden med hjälp av fem scenarier.
De fem scenarierna är:
- Skärgården som upplevelse
- Skärgården som livsstil
- Skärgården som trygghet
- Skärgården som ödemark
- En punktmässig skärgård
Syftet med scenarierna är att beskriva skärgårdsområdenas roll som en del av Finlands framtida regionutveckling och regional- och livskraftspolitik, samt skärgårdsområdenas särdrag i regionutvecklingen och utvecklandet av regionerna. I scenarierna beskrivs byggandet av utrymmet för fiktiva möjligheter genom platsbundenhet, ett tidsfönster och ledande aktörer. Scenarierna utesluter inte varandra och är inte absoluta.
Ta del av rapporten Scenarier för Finlands skärgårdar 2045:
Förbindelsefartygstrafikens avgifter och rutter
I utredningen av Ramboll Oy granskas skärgårdens nuvarande förbindelsefartygsrutter och eventuella ändringsbehov, kriterier för ruttplanering samt införandet och konsekvenserna av transportavgifter. Utredningarna ingår i en större utredningshelhet om förbindelsefartygstrafiken.
Utredningarna utarbetades på uppdrag av skärgårdsdelegationen (jord- och skogsbruksministeriet).
Ta del av utredningarna (på finska):
Skärgård och landsbygd i samverkan (SALT) -nätverk
Temanätverket SALT (Skärgård och landsbygd i samverkan – Saaristo ja maaseutu yhteistyössä) hade som syfte att främja barn och ungas hembygdsidentitet, välbefinnande och delaktighet i skärgården och på landsbygden. SALT utvecklade, i samarbete med kommuner, olika verksamhetsmodeller som främjar utvecklingen av en positiv hembygdskänsla hos barn och unga på landsbygden och i skärgården. Projektet finansierades av skärgårdsdelegationen och landsbygdspolitiska rådet.
Bekanta dig med arbetet inom SALT-nätverksprojektet och utnyttja projektmaterialet:
Mer information om SALT (abo.fi)
Turismundersökning i gästhamnarna
I en studie utförd av yrkeshögskolan Haaga-Helia utreddes resenärernas konsumtion i gästhamnar, de mest populära tjänsterna och gästhamnarnas sysselsättningseffekter. I studien utvecklades en analysmodell med vars hjälp man kan analysera alla gästhamnsbesökares penningbruk oberoende av besökets längd, övernattning eller transportmedel. Med hjälp av modellen kan man analysera vilken betydelse gästhamnar och lokala områden har för den regionala ekonomin, sysselsättningen och utvecklingsbehoven.
Ta del av projektets slutrapport (på finska):
Undersökningen är en fortsättning på den undersökning av båtlivets inkomst- och sysselsättningsrelaterade effekt (Veneilyn tulo- ja työllisyystutkimus) som gjordes 2021. Studien genomfördes på uppdrag av skärgårdsdelegationen.
Uppföljning av tjänsters tillgänglighet
Utvecklingsprojektet för uppföljning av tjänsters tillgänglighet (PALSA 2023–2024) gav ny information om tjänsters geografiska tillgänglighet i hela Finland, och fortlöpande uppföljning av tjänsters tillgänglighet planerades. Analyserna som beskriver situationen 2023 baserar sig på information om tjänsternas och befolkningens läge samt på trafikförbindelser för fotgängare, kollektivtrafik och personbilar. Resultaten analyserades med hjälp av olika regionindelningar.
Projektet fokuserade särskilt på kvaliteten på och tillgången till tjänsternas positionsdata – exakta data om tjänsternas läge som uppdateras med tiden är en förutsättning för analysen av tjänsternas geografiska tillgänglighet. De tjänster som valdes till analysen på basis av materialets tillgänglighet och workshopparna utgjordes av dagligvaruhandel, läroanstalter (grundskolor, gymnasier och yrkesskolor), hälsovård, apotek, bibliotek och motionsställen.
Projektet genomfördes av Finlands miljöcentral med finansiering från jord- och skogsbruksministeriet.
Ta del av projektets slutrapport (på finska):
Stuglivets koldioxidavtryck
I studien, som genomfördes av Finlands miljöcentral, analyserades för första gången stuglivets koldioxidavtryck i Finland. Dessutom utarbetades en räknare med vilken man kan beräkna hur stort koldioxidfotavtryck ens eget fritidsboende medför. Med en enkät utredde man också hur energi- och ekonomisituationen åren 2021–2023 påverkat fritidsboendet.
Studien finansierades av jord- och skogsbruksministeriet, miljöministeriet och Finlands miljöcentral och genomfördes tillsammans med skärgårdsdelegationen, Vapaa-ajan asukkaiden liitto och Egnahemsförbundet.
Ta del av projektets slutrapport och räknaren (på finska):
Räknare för stuglivets koldioxidfotavtryck (hiilineutraalisuomi.fi)
Bedömning av hur de kulturella och sociala rättigheterna genomförs för barn som bor i landsbygds- och skärgårdsområden vid förändringar i skolnätet och hur förändringarna påverkar regionernas livskraft
Hela 55 procent av grundskolorna i Finland har lagts ned mellan 1990 och 2020. Trots indragningarna anses skolnäten i kommunerna i landsbygds- och skärgårdsområdena i allmänhet vara fungerande. Det finns dock behov av att utveckla tryggandet av barns och ungas intressen samt hörandet av dem och deras delaktighet i besluten. Förändringarna i skolnätet ökar också ofta utmaningarna för kommunernas livskraft.
Läs rapporten (på finska):
Bedömningen genomfördes av Nationella centret för utbildningsutvärdering NCU på beställning av landsbygdspolitiska rådet (MANE), skärgårdsdelegationen (SANK) och barnombudsmannens byrå.
Bedömningspromemoria om behovet att uppdatera skärgårdslagen
Lagen om främjande av skärgårdens utveckling utfärdades 1981. Största delen av skrivningarna i lagen har förblivit oförändrade i över 40 år. Skärgården som närmiljö och även den övriga lagstiftningen har förändrats under de senaste fyrtio åren. Skärgårdslagen behöver uppdateras i fråga om både lagens struktur och innehåll.
En tjänstemannaarbetsgrupp tillsatt av jord- och skogsbruksministeriet har utarbetat en bedömningspromemoria om behovet att uppdatera skärgårdslagen. Syftet med bedömningspromemorian är att den ska utgöra en grund för uppdateringen av skärgårdslagen, som kan påbörjas tidigast under den regeringsperiod som inleds 2023.
Finlands skärgårdsområden enligt statistiken
Finlands skärgårdsområden är viktiga områden för boende, arbete och fritid. I skärgårdsområdena bor cirka sex procent av hela Finlands befolkning, dvs. 328 017 invånare. Under det senaste decenniet har befolkningstillväxt i skärgårdsområdena förekommit endast i inre skärgården, där också antalet sysselsatta har ökat. Befolkningsstrukturen i inre skärgården påminner om medelvärdet för hela Finland, medan det i mellanskärgården och yttre skärgården finns färre barn och fler personer över 65 år.
I skärgårdsområdena finns 153 759 fritidsbostäder, vilket är cirka en tredjedel av fritidsbostäderna i hela landet. Cirka 448 300 säsongsboende tillbringar sin tid i skärgården. Cirka hälften av de fritidsboende i skärgården har ingen fast vägförbindelse eller skärgårdstrafikförbindelse till fastlandet. Skärgårdsområdenas kulturhistoria är riklig och en fjärdedel av de värdefulla landskapsområdena av riksintresse i hela landet finns i skärgården. Skärgårdsområdena har också stor betydelse för rekreationen.
Läs rapporterna (på finska):
Rapporterna har utarbetats av konsultbyrån för regionutveckling MDI på uppdrag av jord- och skogsbruksministeriet och skärgårdsdelegationen.
Ekonomiska effekter och sysselsättningseffekter av båtlivet
Resultaten från undersökningen av båtlivets inkomst- och sysselsättningsrelaterade effekt visar att det ökade fritidsbåtslivet ger kommunerna turistinkomster på nästan 400 miljoner euro. Båtfolket sysselsatte direkt nästan 2 500 årsverken och indirekt totalt 3 800 årsverken.
Undersökningen gjordes av yrkeshögskolan Haaga-Helia på uppdrag av skärgårdsdelegationen. Båtbranschens Centralförbund Finnboat rf, Håll Skärgården Ren rf samt Segling och Båtsport i Finland rf har deltagit som experter i utarbetandet av undersökningen. Mer än 1 500 båtentusiaster vid kusten och på insjöarna svarade på undersökningen.
Läs rapporten (på finska):
Veneilyn taloudelliset vaikutukset. Haaga-Helia julkaisut 8/2021. (haaga-helia.fi)
Stugbarometern 2021
Enligt resultaten av stugbarometern 2021 har det genomsnittliga antalet dygn som tillbringas i en fritidsbostad ökat betydligt. I stugbarometern 2016 var antalet användningsdygn 79, medan antalet användningsdygn enligt det nyaste materialet är hela 103.
Användningen av fritidsbostäder antas öka mycket eller något i nästan 40 procent av fritidsbostäderna under de kommande tre åren. I stugbarometern 2016 var framtidsutsikterna för stuganvändningen måttligare.
Läs rapporten (på finska):
Utredning om framtidens skärgårdstrafik
Utredningen Framtidens skärgårdstrafik är ett utredningsarbete som startadets av skärgårdstrafikarbetsgruppen. Målet var att producera aktuell och framtidssonderande information om utveckling av skärgårdstrafiken med beaktande av bestämmelserna om materiel och trafikering, utveckling av dem samt kundernas och tjänsteproducenternas behov. I utredningsarbetet studerades också nya alternativa sätt att ordna framtidens skärgårdstrafik. Med skärgårdstrafik avses i detta utredningsarbete förbindelsefartygstrafik.
Utredningens delområden:
- kundernas och tjänsteproducenternas behov
- materiel och trafikering
- de möjligheter att utveckla trafiken som digitaliseringen av trafiken ger
- finansiering och administration av trafiken
- skärgårdstrafiken 2.0 – vision för framtidens skärgårdstrafik
Läs rapporten:
Skärgårdsprogrammet 2020-2023
Skärgårdsprogrammet lyfter fram mål och föreslår teman för utveckling av skärgårdsområdena 2020-2023. Programmet är det sjätte skärgårdspolitiska programmet. Det fortsätter arbetet för en långsiktig och kunskapsbaserad utveckling av skärgården. Programmet utarbetades i samarbete med olika myndigheter och organisationer och skärgårdsborna fick också sin röst hörd: över 2 100 skärgårdsinvånare och personer som är intresserade av skärgårdsfrågor fick berätta om sina tankar och komma med synpunkter. Programmets bärande tema är visionen om ett gott liv i skärgården och tanken på att en livskraftig skärgård ger hela samhället välfärd.
Läs skärgårdsprogrammet:
Utredning om skärgårdskriterier
Utredningen om skärgårdskriterier bestod av två helheter: precisering av begreppet skärgård och utarbetande av kriterier som definierar skärgårdskommuner. Syftet med utredningen var att skapa ett jämlikt och transparent kriterium som inte lämnar så mycket rum för tolkning både i fråga om begreppet skärgård och i fråga om definitionen av en skärgårdskommun. Avsikten är att de nya kriterier som definierar skärgårdskommunerna bättre och utöver antalet skärgårdsbor ska beakta förhållandena i skärgården och förhållandenas konsekvenser för den kommunala ekonomin. Utöver antalet permanenta invånare i skärgården är målet också att beakta fritidsboendet, människornas multilokalitet.
Vid fastställandet av skärgårdsområden och skärgårdskommuner är avsikten att använda geografisk information och annat statistiskt material. Målet är att definiera Finlands alla skärgårdskommuner och kommuner med skärgårdsdelar och komma ur den nuvarande situationen där man med jämna mellanrum kommer med förslag till nya skärgårdskommuner och kommuner med skärgårdsdelar som ska tas med i förordningen.
Utredningsarbetet görs i nära samarbete med de nuvarande skärgårdskommunerna och kommunerna med skärgårdsdelar. Utredningen blev en del av arbetet med att skapa skärgårdsklassifiering och uppdatera skärgårdslagen 2021–2023.
Policyerna för skärgårds- och insjöområden i Europa
Målet med utredningen av policyerna för skärgårds- och insjöområden i Europa, som färdigställdes i november 2018, var att skapa en bild av antalet öar med fast bosättning och befolkning i Europa, hur skärgårds- och insjöområden har beaktats i regionalpolitiken samt analysera och jämföra resultaten med motsvarande uppgifter i Finland och ge utvecklingsrekommendationer för EU:s följande programperiod. Studien visar att Finland som ett av de största skärgårds- och insjöländerna i Europa har en europeiskt sett välutvecklad skärgårdspolicy som bygger på lag.
Tidigare publikationer (på finska)
- Saaristopolitiikan arviointi. Hirvonen, Timo, Kahila, Petri & Rautiainen, Simo, Sillanpää, Keimo & Ålander, Tommi. Maa- ja metsätalousministeriön julkaisuja 2018:8a. (Valtioneuvoston julkaisuarkisto Valto)
- Saaristo- ja vesistömatkailun Hyvät tuotteet -projektin loppuraportti. Komu, Hannu & Selkälä, Sari. Maa- ja metsätalousministeriön julkaisuja 5/2018. (Valtioneuvoston julkaisuarkisto Valto)
- Jakamistalous saaristo-, rannikko- ja vesistöalueiden mahdollisuutena -selvitys. Miettinen, Heikki, Parviainen, Jarno, Vesterinen, Nina. Maa- ja metsätalousministeriön julkaisuja 7/2018. (Valtioneuvoston julkaisuarkisto Valto)
- Nuoret aikuiset mökkiläisinä 2030 -selvitys. Saaristoasiain neuvottelukunta & Finnish Consulting Group FCG. Maa- ja metsätalousministeriön julkaisuja 5/2017. (Valtioneuvoston julkaisuarkisto Valto)
- Suomen saaristo- ja vesistömatkailusta eurooppalainen vetovoimatekijä : Saaristo- ja vesistömatkailun selvityshankkeen loppuraportti. Saaristoasiain neuvottelukunta, Onvisio Consulting & Caprice Consulting. Maa- ja metsätalousministeriön julkaisuja 3/2017. (Valtioneuvoston julkaisuarkisto Valto)
- Mökkibarometri 2016. FCG Finnish Consulting Group Oy. 2016. (pdf)
- Kalamarkkinatapahtumien kehittämisprojekti: Loppuraportti. Kalatalouden Keskusliitto ry. 2016. (pdf)
- Saaristoaluekriteerejä koskeva selvitys. FCG Finnish Consulting Group Oy. 2016. (pdf)
- Lumen ja jään hyödyntäminen matkailussa Suomessa ja muissa maissa. Komu, Hannu & Kivelä-Pelkonen, Lea. TEM raportteja 10/2011. (pdf)
- Loma-asumisen taloudelliset ja työllisyysvaikutukset Suomessa. Rakennustutkimus RTS Oy. TEM raportteja 21/2011. (pdf)