Frivilligverksamheten har stor betydelse i skärgårdsområdena

Lägesbilden av Finlands skärgårdsområden visar att den permanenta bosättningen i skärgården har minskat med närmare en femtedel sedan 1980. Bilden av skärgårdsområdenas utveckling är dock mer mångfacetterad än vad det framgår av den statistik som bygger på läget för befolkningens stadigvarande bostäder. Antalet invånare som vistas i områdena varierar stort beroende på årstid och veckodag.

Skärgårdsområdena står för cirka 14 procent av fastlandets areal. Befolkningen i skärgården har minskat de senaste 40 åren. År 2023 var 131 800 personer bosatta i skärgården, vilket är 19 procent mindre än år 1980. Samtidigt blir befolkningen i skärgården allt äldre. Antalet invånare som fyllt 65 år har ökat, medan antalet invånare i arbetsför ålder har minskat sedan 1980.

Trots att antalet stadigvarande bosatta invånare har minskat, har säsongsboendet i skärgårdsområdena ökat. I slutet av 2023 var antalet säsongslägenheter i skärgården 150 000, 10 procent större än år 2005. I skärgårdsområdena finns ungefär en tredjedel av alla säsongslägenheter i Finland.

I skärgården är säsongsvariationerna i invånarantalet stora. Säsongsboendet är störst på sommaren, likaså turismen. De stora säsongsvariationerna och det tidvis stora antalet sommargäster och besökare innebär utmaningar för skärgårdsområdenas infrastrukturer, särskilt för vattenförsörjningen och avloppshanteringen.

Våren 2024 hade 99,9 procent av privathushållen i skärgårdsområdena elnät, men i yttre skärgården omfattar elnätet ett mindre antal fritidshus. Bredbandsnätet omfattade hälften av de stadigvarande bosatta privathushållen i skärgården, och mer än hälften av hushållen hade tillgång till 5G. På öarna med stadigvarande bosättning är vattenförsörjningen i regel ordnad antingen via ett kommunalt vattenverk eller via lokala vattenandelslag, men vattenledningsnätet täcker inte nödvändigtvis hela ön. Vissa små öar saknar en ordnad vattenförsörjning. Avfallshanteringen har ordnats på olika sätt, beroende av bland annat antalet invånare i skärgården, avståndet mellan skärgården och fastlandet och på vilket sätt avfallshanteringen i allmänhet är ordnad i området. Vanligen är avfallshanteringen ordnad i skärgården genom gemensam insamling av avfall, med andra ord regionala insamlingsplatser, platser för blandat avfall eller platser med låsta avfallsbehållare. Avfallstransporter (blandat avfall, torrt avfall och förpackningsavfall, glas och metall) är endast ordnade på öar med ett tillräckligt antal stadigvarande bosatta invånare.

”Skärgårdsområdena är viktiga i Finland med tanke på rekreation. I skärgården påverkar fritidsboendet och turismen antalet invånare per säsong betydligt. Skärgårdsområdenas infrastrukturer har dock i regel inte byggts för ett stort antal människor. Tjänsterna har främst dimensionerats utifrån antalet stadigvarande bosatta invånare. I skärgårdsområdena är dessutom fritidsverksamheterna, den lokala utvecklingen och delvis även räddningsverksamheten i stort sett baserade på de stadigvarande bosatta invånarnas frivilliga verksamhet. Detta skapar många förväntningar på den minskande befolkningen i skärgården”, säger Sari Rannanpää, direktör med ansvar för undersökningen.

Informationspaketet om skärgården har beställts av skärgårdsdelegationen / jord- och skogsbruksministeriet och genomförts av NordEval Oy och Region- och kommunforskningscentralen Spatia vid Östra Finlands universitet. Rapporten bygger på en omfattande statistisk och kvalitativ analys. För analysen gjordes en separat datainsamling och intervjuer, och dessutom insamlades i stor omfattning data från tidigare undersökningar och utredningar.

Läs rapporten: Informationspaket om skärgården:Lägesbild av Finlands skärgårdsområden 2024 (valtioneuvoston julkaisuarkisto Valto)

Mer information