Stugbarometern 2025: Fritidsboendets ekonomiska effekter uppgår till 6,4 miljarder euro

Stugägarna använder cirka 3,8 miljarder euro på varor och tjänster varje år. De största direkta utgifterna är dagligvaror (ca 1,4 miljarder euro) samt varor och tjänster som rör byggande och renovering (ca 1,3 miljarder euro). Till andra varor och tjänster används cirka 300 miljoner euro, till elavgifter nästan 350 miljoner euro och till fastighetsskatten något under 200 miljoner euro. Värdet av sommargästernas indirekta konsumtion uppgår till 2,6 miljarder euro. Den totala effekten av fritidsboendet är således cirka 6,4 miljarder euro.

I årets stugbarometer utreddes också konsumtionens direkta och indirekta sysselsättningseffekter. Den direkta sysselsättningseffekten beräknas uppgå till 28 810 årsverken. Därtill ger synergier mellan olika näringsgrenar indirekta effekter på 14 863 årsverken. Sysselsättningseffekterna uppgår således till totalt 43 672 årsverken.

De ekonomiska effekterna består av direkta effekter, som baserar sig på använda penningbelopp, och på indirekta effekter som uppstår genom bland annat underleverantörskedjor och nya arbetsställen. De indirekta effekterna har bedömts med hjälp av Statistikcentralens input-output-koefficient som anger effekterna av de använda penningbeloppen per bransch. Frågorna om användningen av pengar i stugbarometern gäller framför allt själva fritidsbostaden, inte till exempel resor till och från fritidsbostaden eller allmänna fritidsaktiviteter.

Finländarna är fortfarande ett stugfolk

De första resultaten av Stugbarometern publicerades i mars. Av dem framgick att finländarna år 2024 tillbringade i genomsnitt 85 dygn på en stuga. Finländarnas intresse för stugliv har nu stigit till samma nivå som före covid-19-pandemin Stugägarna blir allt äldre och mängden samägda fritidsbostäder har ökat. Distansarbete på stugan är fortfarande populärt. Finländarna renoverar inte sina stugor lika mycket som förr och de håller inte basvärme påkopplad året om lika ofta som tidigare, även om det är möjligt. Majoriteten av stugägarna uppger att de inte skulle vistas märkbart mindre på stugan, även om bränslepriset steg med en tredjedel. Det säger något om hur viktigt stuglivet upplevs. Av barometern framgår också att det finns ett intresse för energieffektivitet och hållbart fritidsboende, till exempel för nya lösningar med värmepumpar och solpaneler. Tjänster i fritidsbostadens omnejd används i mindre utsträckning än tidigare.

Stugbarometern genomförs av Taloustutkimus på uppdrag av skärgårdsdelegationen. Stugbarometern är ett internationellt sett unikt verktyg för att granska fritidsboendet. Den har utvecklats av skärgårdsdelegationen (SANK).

Stugbarometern 2025 (på finska)