EU:s nya strategier öppnar möjligheter för öar och kustsamhällen

Cyperns president Nikos Christodoulides, som öppnade konferensen, påminde om den stora betydelse som ö- och kustområden har för Europa. Omkring 17 miljoner EU-medborgare bor på öar och cirka 95 miljoner människor i kustområden. Det finns öområden i 17 medlemsstater och kustlinjer i hela 22 medlemsstater. Det handlar alltså inte om marginella områden, utan om en betydande del av Europas befolkning, ekonomi och kulturarv.

För första gången egna strategier för öar och kustsamhällen

EU har tidigare inte haft några separata strategier för öar eller kustsamhällen. Strategierna identifierar nu för första gången dessa områdens särdrag, utmaningar och möjligheter som en del av EU:s regionala utveckling.

Enligt kommissionen är målet att frigöra öarnas och kustområdenas långsiktiga potential genom att förbättra förbindelserna, stärka lösningar för ren energi, utveckla lokala näringar och möta demografiska förändringar. Tanken är att omvandla de utmaningar som följer av geografiska särförhållanden till nya möjligheter.

Den studie som ligger till grund för strategierna visar att Europas öar har mycket olika utgångspunkter. Bland dem finns både stora och snabbt växande områden, men majoriteten av öarna är små. Cirka 60 procent av Europas öar har färre än tusen invånare. Samtidigt kämpar många öar med liknande problem, oavsett om de ligger i Medelhavet, Atlanten eller Östersjön.

Gemensamma utmaningar för Europas öar

Öar kännetecknas ofta av högre kostnader och sämre tillgänglighet än områden på fastlandet. Långa avstånd, beroendet av färje- och flygtrafik samt begränsade marknader ökar kostnaderna både för invånare och företag.

I kommissionens bakgrundsutredningar talas det om ö-lägets kostnader, vilka kan motsvara mellan 7 och 36 procent av regionens BNP per invånare. Transportkostnaderna kan vara flera gånger högre än på fastlandet, vilket försvagar företagens konkurrenskraft och försvårar tillhandahållandet av service.

Utöver de ekonomiska utmaningarna lider många öar av befolkningsminskning och en åldrande befolkning. Unga människor flyttar ofta bort för studier eller arbete, samtidigt som det blir svårare att upprätthålla service. Även tillgången till bostäder är ett växande problem, särskilt i turistområden där efterfrågan på fritidsbostäder och korttidsuthyrning driver upp bostadspriserna.

Klimatförändringen medför egna utmaningar, särskilt för öar och kustsamhällen. Många områden är beroende av importerad energi, elnäten är sårbara och extrema väderhändelser ökar riskerna. Dessutom är lösningar för vattenförsörjning och avfallshantering särskilt krävande på många öar.

Fyra prioriteringar i östrategin

EU:s östrategi bygger på fyra centrala teman.

1. Tillgänglighet, konkurrenskraft och innovation

Utgångspunkten för öarnas utveckling är att minska isoleringen. Medlemsstaterna uppmuntras att säkerställa tillförlitliga färjeförbindelser året runt samt att främja elektrifieringen av hamnar, flygplatser och transporter. Samtidigt betonas digitaliseringens betydelse samt stöd till nya företag och innovationer.

2. Energisjälvförsörjning och klimatresiliens

Öarna har en betydande potential för produktion av förnybar energi. Strategin syftar till att stärka energisjälvförsörjningen, minska beroendet av fossila bränslen och öka användningen av förnybar energi. Samtidigt betonas klimatanpassning, skydd av kustområden, hållbar användning av vattenresurser samt utveckling av lösningar inom cirkulär ekonomi.

3. Livskraftiga samhällen och god livskvalitet

Den tredje prioriteringen handlar om människorna. Strategin syftar till att säkerställa att de som bor på öarna har tillgång till högklassig service, utbildning, hälso- och sjukvård samt transporttjänster. EU lyfter särskilt fram ungas ställning, skapandet av arbetstillfällen och tillgången till bostäder till rimliga priser.

4. Säkerhet och krisberedskap

Det förändrade geopolitiska läget har ökat öarnas strategiska betydelse. Öarna spelar en viktig roll för försörjningsberedskapen, övervakningen av havsområden, energinäten och transportsystemen. Strategin syftar till att stärka öarnas förmåga att hantera naturkatastrofer, störningar och säkerhetshot.

Bättre kunskap om små öar

Ett särskilt viktigt budskap för skärgårdarna i Finland och Sverige gäller produktionen av data och statistik. Många små öar förblir osynliga i dagens statistiksystem eftersom de regionala indelningar som används inom EU är alltför stora för att spegla deras verkliga situation.

I den nya strategin betonas insamlingen av mer detaljerad regional data, även på nivåer mindre än NUTS 3. Målet är att säkerställa att små öars behov identifieras bättre i beslutsfattande och vid fördelning av finansiering.

Kommissionen avser dessutom att framöver mer systematiskt bedöma vilka konsekvenser nya EU-initiativ får för öar. Detta kallas konsekvensbedömning för öar, eller island proofing.

Finlands skärgård deltar i den europeiska diskussionen

Finlands öar rf:s verksamhetsledare Erika Englund deltog i konferensen i en paneldiskussion med temat hur EU:s öars potential kan tas till vara. I panelen medverkade även Greklands minister med ansvar för öfrågor Stefanos Gkikas, ordföranden för Korsikas regionalförsamling Marie-Antoinette Maupertuis samt Gotlands regionstyrelseordförande och CPMR:s ordförande Filip Reinhag.

I diskussionerna framkom att öar runt om i Europa i stor utsträckning står inför samma utmaningar. Befolkningsutveckling, tillgång till service, tillgänglighet, boende, energi och beredskap förenar såväl öarna i Medelhavet som den finländska skärgården.

I sitt anförande betonade Englund att människan måste stå i centrum för utvecklingen av skärgården. Hållbar utveckling handlar inte enbart om infrastruktur, transporter eller energiinvesteringar, utan framför allt om möjligheter att bo, arbeta, driva företag och bilda familj även i skärgården.

Gemensamt mål: livskraftiga ösamhällen

Konferensen i Pafos visade att öar och kustsamhällen har fått en starkare ställning inom EU:s regionalpolitik. De nya strategierna erbjuder en gemensam ram för att möta både gemensamma och områdesspecifika utmaningar.

Den finländska skärgården har mycket att bidra med i den europeiska diskussionen, exempelvis när det gäller året-runt-boende, skärgårdstrafik och lokalt förankrad utveckling. Samtidigt ger ett närmare samarbete med andra europeiska öregioner möjligheter att lära sig nya arbetssätt och stärka det gemensamma påverkansarbetet.

I slutändan är strategiernas mål enkelt men ambitiöst: att säkerställa att det även i framtiden är möjligt att leva, arbeta, driva företag och bygga en hållbar framtid på Europas öar och i dess kustsamhällen.

Text och bild

Erika Englund, Finlands öar rf
Pia Prost, Skärgårdarnas Riksförbund (SRF)
Hanna-Mari Kuhmonen, jord- och skogsbruksministeriet

Mer information

EU strategy for islands

EU strategy on resilient, prosperous and liveable coastal communities

The European Commission's strategies for islands and coastal areas were presented during high-level conference in Cyprus