Arbetet med att se över skärgårdslagen har inletts

Regeringen har som mål att se över lagen om skärgårdens utveckling, den så kallades skärgårdslagen, som varit i kraft sedan 1981. För arbetet med omarbetningen av lagen har jord- och skogsbruksministeriet tillsatt en arbetsgrupp, i vilken man har samlat representanter för de ministerier och intressegrupper som är centrala med tanke på lagen. Som en del av omarbetningen av lagen ordnas öppna diskussionstillfällen 2025 och en remissrunda 2026.

Ett av målen i regeringsprogrammet för statsminister Orpos regering är att se över skärgårdslagen. Som en grund för omarbetningen av lagen används bedömningen om behovet av att uppdatera skärgårdslagen, som utarbetades 2022–2023 under ledning av jord- och skogsbruksministeriet. I bedömningen har ändringsbehoven i lagen granskats paragraf för paragraf. Olika intressegruppers och skärgårdsbors synpunkter på omarbetningen av lagen förs också fram. Synpunkterna har samlats in under diskussionsmöten samt genom en digital enkät och en remissrunda.

Skärgårdslagen (494/81, 1138/92), som varit i kraft sedan 1981, förpliktar staten och kommunerna att arbeta för att trygga näringarna, trafikförbindelserna och övrig infrastruktur, servicen och miljön i skärgården. De paragrafer som gäller skärgårdens trafikförbindelser och skärgårdskommuner är kanske de viktigaste paragraferna i lagen. Trafikparagrafen reglerar förbindelsefartygstrafiken, och paragrafen om skärgårdskommuner används vid beräkningen av statsandelarna för kommunal basservice, eftersom en del av de kalkylerade kostnaderna grundar sig på karaktären av skärgård.

”För moderniseringen av skärgårdslagen behövs enligt önskemålen ett utvecklingsorienterat arbetsgrepp och framåtblickande synsätt istället för passiva konstateranden. Lagen ger skärgårdsborna stabilitet och inger förtroende i fråga om boendet och livet i skärgården”, konstaterar jord- och skogsbruksminister Sari Essayah.

Medborgare får föra fram åsikter vid diskussionstillfällen och remissrundan

Som en del av omarbetningen av skärgårdslagen kommer det i anknytning till utkasten till paragrafer att ordnas diskussionstillfällen 2025 och en remissrunda 2026. Vid beredningen hörs skärgårdsdelegationen (SANK), som har möjlighet att kommentera utkasten till paragrafer under arbetets gång. Du kan följa arbetet med moderniseringen av skärgårdslagen på skärgårdspolitiken.fi och jord- och skogsbruksministeriets webbplats.

Arbetsgruppen som ska se över skärgårdslagen har tillsatts

Jord- och skogsbruksministeriet har tillsatt en arbetsgrupp som har till uppgift att se över skärgårdslagen. Arbetsgruppens uppgift är att bereda omarbetningen av lagen om främjande av skärgårdens utveckling (494/1981). Delegationens mandatperiod är 25.1.2024–31.12.2026. Ett sekretariat har också tillsatts till stöd för arbetsgruppen. Arbetsgruppen ska utarbeta regeringens förslag till skärgårdslag utifrån de utkast till paragrafer som sekretariatet utarbetar. Arbetsgruppen sammanträdde första gången den 29 januari och sammanträder minst två gånger under våren.

Medlemmarna i arbetsgruppen representerar de ministerier som är viktigast med tanke på omarbetningen av lagen. I arbetsgruppen deltar dessutom representanter för landskapsförbunden, närings-, trafik- och miljöcentralerna, Kommunförbundet och Välfärdsområdesbolaget Hyvil Ab.

Arbetsgruppens medlemmar är:

Ordförande:

  • Minna-Mari Kaila, avdelningschef, jord- och skogsbruksministeriet

Vice ordförande:

  • Tanja Viljanen, regeringsråd, jord- och skogsbruksministeriet 
  • Taina Vesanto, lantbruksråd, jord- och skogsbruksministeriet

Övriga medlemmar (suppleanter inom parentes):

  • Minna Valtavaara, miljösakkunnig , inrikesministeriet
  • Suvi Savolainen, konsultativ tjänsteman, finansministeriet
  • Minna Polvinen, konsultativ tjänsteman, undervisnings- och kulturministeriet
  • Tiina Ranne, regeringsråd, kommunikationsministeriet (Väinö Pitkänen, överinspektör)
  • Petra Metsälä, ledande sakkunnig, arbets- och näringsministeriet (Mikko Härkönen, konsultativ tjänsteman)
  • Antti Kuopila, specialsakkunnig, social- och hälsovårdsministeriet
  • Sanna Andersson, miljöråd, miljöministeriet
  • Hannu Mars, direktör, Närings-, trafik- och miljöcentralen i Södra Savolax (Maria Konsin-Palva, ledande sakkunnig, Närings-, trafik- och miljöcentralen i Nyland)
  • Tuovi Päiviö, direktör, Närings-, trafik- och miljöcentralen i Egentliga Finland (Jens Skog, överinspektör, Närings-, trafik- och miljöcentralen i Egentliga Finland)
  • Olli Riikonen, specialsakkunnig, Kommunförbundet (Irmeli Myllymäki, utvecklingschef)
  • Seppo Tiainen, kommunutvecklingschef, Norra Karelens landskapsförbund
  • Malla Rannikko-Laine, tf. intressebevakningsdirektör, Egentliga Finlands förbund
  • Johanna Lindholm, jurist, Välfärdsområdesbolaget Hyvil Ab (Annika Korpela, jurist)

Arbetsgruppens sekreterare:

  • Elina Auri, ledande sakkunnig, jord- och skogsbruksministeriet
  • Lasse Saarela, regeringssekreterare, jord- och skogsbruksministeriet

Mer information