Skärgårdsborna vill gärna utveckla den egna regionen

Leena Nikkari-Östman

Leena Nikkari-Östman har sina rötter i skärgården. Hon har bott i Maxmo skärgård i Vörå i 26 år. Nikkari-Östman sitter i Vörå kommunfullmäktige och är andra vice ordförande i kommunstyrelsen. Hon är även ordförande för kommunens nämnd för utbildning och småbarnspedagogik. Nikkari-Östman har varit aktiv inom politiken i fjorton år och ställde i år även upp i riksdagsvalet. Skärgårdens välfärd ligger Nikkari-Östman varmt om hjärtat.

Skärgårdens smultronställen bör marknadsföras

”Att satsa på skärgården är till nytta för hela landet”, konstaterar Leena Nikkari-Östman. Enligt henne har skärgården mycket att ge till övriga Finland. Särskilt naturen och naturupplevelserna i skärgården är helt unika. Som exempel nämner Nikkari-Östman de vackra Mickelsörarna i Vörå, som hör till Unescos världsarvsområde, men som inte många känner till. Hon påpekar att skärgården är mycket viktig för turismen och fritidsboendet, i synnerhet om människorna känner till de möjligheter som skärgården erbjuder. Nikkari-Östman efterlyser därför mer marknadsföring av skärgårdsobjekten. Det är nu när inrikesturismen blir allt populärare som marknadsföringen ska sättas in.

Infrastruktur och färre invånare skärgårdens utmaningar

Nikkari-Östman ser infrastrukturen som en av de största utmaningarna i skärgården ur skärgårdsbornas perspektiv. För att människorna ska kunna gå i skola och jobba från skärgården måste man satsa på vägnätets underhåll i skärgården. Vägunderhållet är viktigt även med tanke på att befolkningen blir allt äldre, varför efterfrågan på hemvård ökar och bilresorna blir längre. Nikkari-Östman påpekar att det vid sidan om ett fungerande vägnät behövs effektiva dataförbindelser för att möjliggöra distansarbete. Hon lyfter även fram betydelsen av ett större utbud e-tjänster.

I Vörå skärgård är en utmaning att invånarna blir allt färre och äldre. När antalet barn minskar påverkas skärgårdens livskraft inte minst på lång sikt. Den åldrande befolkningen är en utmaning för hela landet, men konsekvenserna syns mest i glesbygden där servicen minskar. Enligt Nikkari-Östman måste man satsa på skärgårdens dragningskraft för att förhindra att skärgårdsinvånarna blir färre. ”Om det vore lättare att ändra om fritidsbostäder till permanenta bostäder skulle det kanske leda till fler fasta invånare i skärgården”, funderar hon.

Livsviktigt att stödja företagare och tredje sektorn

Nikkari-Östman berättar om Maxmo skärgårds utvecklingsgrupp, som grundades 2016 och vars arbete övertogs av Maxmo skärgårdsförening rf, som registrerades 2017. Föreningen samlas en gång per år för att begrunda hur skärgården kan utvecklas. Föreningen håller på att utarbeta egna webbsidor med information om bland annat skärgårdens företag och evenemang. Målet är att öka synligheten och inflytandet för Maxmo skärgård.

Nikkari-Östman påpekar att utvecklingen av skärgården i hög grad är beroende av tredje sektorn. I Vörå skärgård syns tredje sektorns insats exempelvis i form av gemensamma evenemang. I Vörå skärgård ordnas dessutom ofta gemensamt talkoarbete för att utveckla regionen och för att människorna ska lära känna varandra. Nikkari-Östman konstaterar att det finns aktiva aktörer i skärgården som vill hålla skärgården dynamisk och livskraftig. ”Stödet för tredje sektorn är livsviktigt för skärgården”, påpekar Nikkari-Östman.

Enligt Nikkari-Östman finns det många modiga företagare i Vörå skärgård. Som ett exempel nämner hon det lokala företaget Arctic Birch som har specialiserat sig på att samla in och förädla björksav. Hon lyfter fram vikten av att stödja företagandet i skärgården. Stöd behövs också för nya innovativa företag och möjligheter att producera tjänster. På så sätt möjliggörs uppkomsten av nya lönsamma företag i den glest befolkade skärgården.

Nikkari-Östman är nöjd att skärgårdsdelegationen jobbar för skärgårdsregionernas bästa. Hon säger att skärgårdstillägget, som betalas till skärgårdskommunerna och skärgårdsdelskommunerna, är ett viktigt tillägg. Med tanke på främjandet av skärgårdens livskraft önskar hon att åtminstone en del av skärgårdstillägget ska anvisas tydligare till att utveckla skärgårdsregionerna. ”Då skulle tillägget vara till direkt nytta för skärgården”, konstaterar hon.