Pro Sinervo r.f.:s Skärgårdshusprojekt

Projektets mål

Skärgårdshusprojektet var ett led i strategin för programmet för utveckling av Fastlandsfinland som syftar till att öka landsbygdens livskraft och livskvalitet genom att stärka den frivilliga lokala verksamheten. Projektets mål var även förenliga med målen för Leadergruppen Varsin Hyvä.

Med hjälp av skärgårdshusprojektet strävade man efter att stödja den hållbara utvecklingen, samarbetet och delaktigheten i lokalsamhället i Velkua-Livonsaari. Man ville öka människornas aktivitet som aktörer och experter i sin egen region. Projektets mål var att stärka skärgårdsidentiteten i området och framhäva dess särdrag. Man hoppades kunna öka områdets livskraft, dynamik och dragningskraft med hjälp av mångsidiga evenemang och aktiviteter. Med hjälp av projektet ville man underlätta överföringen av information och kunskap från en generation till en annan. Projektets långsiktiga mål var att hålla området livskraftigt och på så sätt förebygga uppkomsten av glesbygdsområden.

Genomförande av projektet

För att genomföra målen i projektet utformades elva åtgärder. Åtgärderna genomfördes i samarbete mellan invånarna, föreningarna och de övriga aktörerna. Den första åtgärden var att kartlägga invånarnas önskemål och behov när det gäller Skärgårdshusprojektets verksamhet, varefter man började genomföra åtgärderna rent konkret.

Bland de åtgärder som genomfördes under projektet kan nämnas bland annat insamling och dokumentation av traditionell kunskap. Insamlingen av information skedde i form av intervjuer med de äldre i området. Inom projektet ordnades dessutom många möten där personer från de äldre generationerna hade rollen som berättare. Både intervjuerna och mötena spelades in. Den insamlade traditionella och historiska kunskapen utnyttjades inom den kulturhistoriska turismen bland annat i form av utfärder till naturarvsobjekt. Vid genomförandet av åtgärderna utnyttjades den lokala kompetensen. Den insamlade informationen kan utnyttjas för motsvarande syften även efter projektet.

I området ordnades olika utbildningar och kurser enligt projektets mål. Exempel på verksamhet var en workshop om hur man filear fisk, en bokutställning med skärgårdstema och en simskola. Skärgårdshusprojektet deltog även i organiseringen av olika evenemang i byn tillsammans med andra aktörer.

Ett av projektets centrala mål var att främja skärgårdsfostran bland barn och unga. Med hjälp av skärgårdsfostran ville man lyfta fram traditionell skärgårdskunskap och praktiska skärgårdsfärdigheter som håller på att försvinna. Syftet var att öka barnens uppskattning för traditioner och erbjuda dem möjlighet att lära sig nya färdigheter. Skärgårdsfostran genomfördes i samarbete med den lokala skolan. De evenemang för skärgårdsfostran som genomfördes inom ramen för projektet handlade bland annat om nätfiske, hur man rör sig på isen och en simulation av skolresan förr i tiden.

En åtgärd inom skärgårdshusprojektet var att involvera lokaltidningen Velkuan Sanomat i utvecklingen. Man informerade varje månad i tidningen om genomförda och kommande åtgärder inom projektet. Syftet var att aktivera och uppmuntra människorna att delta i projektets verksamhet.

Inom projektet ordnades regelbundet lättillgängliga kaffemöten, Sinervon kahvit, en gång i månaden. Under mötena fokuserade man varje gång på en viss aktuell fråga eller presenterade den lokala kulturen, traditionen och kunskapen. Mötena genomfördes på olika sätt från månad till månad: som föreläsningar, utfärder, workshops eller diskussionstillfällen.

Skärgårdshusprojektet engagerade frivilliga på bred front och organiserade talkoarbete. I projektaktiviteterna utnyttjades i hög grad lokala talkokrafter, och bland deltagarna fanns många som inte tidigare hade deltagit i föreningsverksamhet.

I projektet stärktes byaforumets roll genom att föreningarna och de kollektiva aktörerna i regionen samlades för att diskutera och överväga möjliga samarbetsformer. Inom projektet samarbetade man även med föreningar utanför regionen för att samordna verksamheten och uppnå synergieffekter.

Under skärgårdshusprojektet utarbetades en verksamhetsstrategi och en ekonomiplan i syfte att främja skärgården och skärgårdskulturen i Velkua och Livonsaari. Strategin blir en del av Pro Sinervo r.f.:s verksamhet och samarbete efter att Skärgårdshusprojektet avslutats.

Projektets resultat

Åtgärderna i projektet genomfördes med små kostnader genom att utnyttja den lokala kompetensen och skapa nätverk med andra föreningar. Många som deltog i åtgärderna i projektet bidrog med sin insats som talkoarbete. Utöver att man sparade ekonomiska resurser hjälpte det människorna att engagera sig i projektet samt ökade medvetenheten om och uppskattningen för den egna hembygden.

Inom skärgårdshusprojektet strävade man efter att genuint lyssna till byborna och samarbeta med alla ålders- och sociala grupper. Människorna var intresserade av projektet och upplevde att verksamheten var betydelsefull. Antalet besökare på evenemangen i projektet var klart större än uppskattat. Tack vare evenemangen främjades de fasta invånarnas och fritidsinvånarnas kompetens och uppskattning för sin livsmiljö. Under projektet strävade man medvetet efter att stärka och utvidga samarbetet i regionen. Projektet fungerade som en samlande kraft för aktörerna i regionen.

De olika föreläsningarna, workshopparna, utfärderna, tävlingarna och evenemangen resulterade i en mängd ny verksamhet i regionen. Tack vare skärgårdsfostran lärde sig barn om olika seder i skärgården och om skärgårdens historia. En del av de aktiviteter som genomfördes under projektet har fortsatt även efter projektet.

Skärgårdshusprojektet väckte diskussion, bidrog med knowhow och ökade bybornas, invånarnas och besökarnas uppskattning för skärgårdens historia, traditioner, näringar samt natur- och kulturarvsobjekt. Skärgårdshusprojektet blev en viktig resurs för invånarna och aktörerna i området.

Digitalt material om genomförandet av projektet som grundar sig på den dokumentation som samlades in finns på Pro Sinervo r.f.:s webbplats: http://www.prosinervo.com/

Projektbeskrivningen grundar sig på slutrapporten för Skärgårdshusprojektet som skrevs av Tiina Saaresranta 1.3.2018.