Närheten till staden är Korsholms skärgårds resurs

Raippaluodon silta, Mustasaari

Rurik Ahlberg, kommundirektör i Korsholm, och Johan Håkans, miljösektionens ordförande, har dagligen nära kontakt i frågor som gäller skärgården. För Ahlberg är skärgården viktig ur ett arbetsperspektiv bland annat med tanke på kommunplanläggningen och finansieringen av servicenätverket. Även Kvarkens skärgård med sin status som världsarvsobjekt är ett viktigt element i hans jobb. Håkans konstaterar att han dagligen ser skärgårdens resurser och utmaningar i och med att han bor på Replot i Korsholm.

Enligt Rurik Ahlberg och Johan Håkans är Korsholm känd för sin skärgård. De berättar att skärgården har en viktig roll för kommunens image. Kvarkens skärgård som Finlands enda naturarvsobjekt på Unescos världsarvlista har ökat skärgårdens värde bland annat med tanke på turismen.

Kvarkens skärgård har många resurser, men Ahlberg och Håkans ser läget som den största fördelen. Korsholms skärgård ligger nära Vasa och Replotbron, vilket möjliggör till exempel smidig pendling till och från staden. För många skärgårdsbor är det viktigt att servicen kan nås på måttligt avstånd.

Enligt Ahlberg och Håkans har närheten till staden även haft en positiv inverkan på ungas och icke-ortsbors intresse för att flytta till Korsholms skärgård. Invånarantalet i skärgården har varit konstant allt sedan 1990-talet.

Skärgården ruvar på stor outnyttjad potential

Ahlberg betonar att Korsholms skärgård är livskraftig. Skärgården har stor potential till exempel när det gäller att erbjuda nya tjänster. Som en trend nämner han närproducerad mat som är lätt att satsa på i skärgården. Redan världsarvsområdet i sig erbjuder mångsidiga möjligheter för att utveckla skärgården. ”Det finns en stor outnyttjad potential exempelvis i Kvarkens skärgårds historia och de berättelser den bär på”, konstaterar Ahlberg och Håkans.

Utmaningarna i kommunen gäller behovet av mångsidig kompetens. Enligt Ahlberg måste man i en kommun som Korsholm ta de olika regionerna i beaktande. På kommunens område finns såväl centrums-, landsbygds- som skärgårdsregioner som alla kräver en viss kompetens. I Korsholm finns enligt Håkans även så kallade traditionella skärgårdsutmaningar som gäller bland annat fiske samt ökade skarv- och sälbestånd. Även om närheten till Vasa är en fördel för Korsholms skärgård blir avstånden och infrastrukturen allt mer utmanande ju längre ut i skärgården man kommer.

Den unika naturen i skärgården tvingar även till utredningar och naturinventeringar som kan te sig onödiga till exempel vid vägprojekt. Kostnaderna för dem kan bli oproportionerligt stora. En stor förändring, som upplevs som en ny begränsning, är att myndighetsverksamheten i dag i allt högre grad kretsar kring naturskyddet, då den statliga verksamheten tidigare bestod av många olika delar, såsom gränsbevakning samt försvarsmaktens och trafikmyndigheternas närvaro. En principiell fråga som skärgårdsdelegationen bör begrunda är hur staten i sina tillvägagångssätt ska förhålla sig till skärgården. Enligt Ahlberg och Håkans bör staten bli medveten om att det i skärgården finns hela samhällen som har olika behov. Att allt för ensidigt fokusera enbart på naturskyddet är inte rätt tillvägagångssätt.

Ahlberg påpekar att småföretagandet i skärgården mår bra. De nya turistföretagarna kommer dock allt oftare utanför skärgården, eftersom lokalbefolkningen inte alltid förmår se de unika möjligheterna i skärgården. Tjänsterna i skärgården kräver dock större volym. Till exempel blir turistsäsongen i skärgården kort då den koncentreras till sommaren. Enligt Ahlberg måste man hitta innovativa lösningar för att förlänga säsongen i Korsholm.

Mer lokal utveckling av skärgården

Ahlberg och Håkans gläder sig över att skärgårdsdelegationen finns och över att det finns en vilja att främja skärgårdens livskraft och utveckling. För dem är delegationen en kanal för att göra skärgårdens röst hörd. Ahlbergs och Håkans hälsningar till den nya skärgårdsdelegationen som väljs på hösten gäller den lokala aspekten. De anser att mikrotrender och lokala särbehov, till exempel att bygga om hamnen, bör ligga i fokus för den lokala utvecklingen. ”För oss är det viktigt att regionerna utvecklas utifrån sina egna förutsättningar. Då kan man säkerställa att utvecklingsåtgärderna är ändamålsenliga för varje region. Skräddarsydda projekt och utvecklingsprogram säkerställer att skärgården hålls livskraftig och att de olika regionerna kan utvecklas på sitt eget sätt”, avslutar de.