Vad är skärgårdspolitiken

Finland hör till de länder i världen som har flest vattendrag – nästan alla kommuner i Finland berörs av vattenområden och skärgård. Också i Europa hör Finland till de länder som har flest öar, och sett till insjöar är vi nummer ett i världen.

Skärgårdspolitiken är den äldsta formen av regionalpolitik i Finland och inleddes redan 1949.

Skärgården och vattendragen påverkar den finländska samhällsstrukturen och gör den splittrad. Den splittrade samhällsstrukturen försätter områdena i en ojämlik ställning och målet med skärgårdspolitiken är att minska de olägenheter som orsakas av förhållandena kring vattendragen och i skärgården.

Utöver att minska olägenheterna har skärgårdspolitiken en viktig uppgift när det gäller att lyfta fram skärgårds- och vattenområdenas styrkor och den lokala potentialen. Utgångspunkten för skärgårdspolitiken är en ekonomiskt, miljömässigt, socialt och kulturellt hållbar regionutveckling.

Skärgårdspolitiken har även bidragit till att skärgårdsregionerna har haft tillgång till skärgårdstillägg som ingår i kommunernas statsandelar, förhöjda företagsstöd i de regionpolitiska stödområdesutdelningarna, de bästa satsningarna på skärgårdstrafik i Europa, utvecklingsanslag från EU och staten, ett nationellt skärgårdsprogram och ett nätverk av naturskyddsområden.

Skärgården är en angelägenhet som rör alla finländare. Genom deltidsboende, turism, båtliv, paddling, rodd, dykning, fritidsfiske, friluftsliv, naturen, vinteraktiviteter och kulturen lockar skärgården människor från hela landet.

Skärgården döljer en unik resurs: våra öar, havsområden, sjöar, älvar och stränder är positiva regionutvecklingsfaktorer i världen, där man i allt högre grad försörjer sig på att producera upplevelser. Dagens skärgårdspolitik är ett omfattande system för att utnyttja och utveckla dessa resurser.